Lägsta pris ger inte sämre kvalitet

Rätt använt kan lägsta pris fungera utmärkt som tilldelningskriterium vid offentlig upphandling. Det visar en ny rapport som gjorts av Konkurrensverket.
– Ibland ställer man lägsta pris och kvalitet emot varandra, men lägsta pris behöver inte betyda lägre kvalitet, säger Stefan Jönsson, sakkunnig på Konkurrensverket, till OFFENTLIGA AFFÄRER.
Bakgrunden till rapporten är att det i debatten om den offentliga upphandlingen ibland förekommer påståenden och resonemang som bygger på att det finns en motsättning mellan höga krav på kvalitet och att använda lägsta pris som tilldelningskriterium. Konkurrensverket har därför jämfört om kommuner som använt lägsta pris i sina livsmedelsupphandlingar har lägre kvalitet eller lägre kvalitetsambitioner än kommuner som använt tilldelningskriteriet ekonomiskt mest fördelaktiga anbud.
Undersökningen avser tre indikatorer på kvalitet eller kvalitetsambitioner: andelen ekomatinköp i kommunerna, om kommunerna följer upp näringsinnehållet i skolmaten samt om kommunernas upphandlingspolicy innehåller formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor.
Det visar sig att man inte kan påvisa att de kommuner som använt utvärderingsmodellen lägsta pris ligger sämre till än de som inte gör det, bekräftar Stefan Jönsson. Snarare ligger de marginellt högre.
– Det är inte utvärderingsmodellen som avgör utan vilka krav man ställer. Om hypotesen att lägsta pris-upphandlingar leder till lägre kvalitet, eller tyder på lägre kvalitetsambitioner hos kommunerna, vore sann, så borde andelen ekomatinköp vara lägre i dessa kommuner, men det är den inte. Inte heller följer dessa kommuner upp näringsinnehållet i skolmaten i lägre utsträckning, eller har formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor, i lägre utsträckning än kommuner som använd ekonomiskt mest fördelaktiga anbud, säger Stefan Jönsson.
Han påpekar att urvalet är litet och att man inte kan uttala sig med statistisk signifikans. Men undersökningen visar dock att det i vart fall inte blir sämre kvalitet med lägsta pris.
Ifrågasätter myter
I ett pressmeddelande menar Konkurrensverket att resultaten tyder på att det finns anledning att ifrågasätta myter och anekdotiska exempel om den offentliga upphandlingen.

Dan Sjöblom, Konkurrensverkets generaldirektör säger i en kommentar:
– Oavsett vilka krav som ställs är det viktigt att de är utformade på ett sådant sätt att de går att följa upp och att de är proportionella, likabehandlande och transparenta. Rätt använt fungerar lägsta pris utmärkt som urvalskriterium.
– Ställs det hårda krav på till exempel kvalitet, och om kraven är uppfyllda i anbuden, då kan lägsta pris som tilldelningskriterium vara ett effektivt och bra sätt att få hög kvalitet till lägsta pris, avslutar Dan Sjöblom.