Propositionen är framlagd

Den försenade propositionen om hur EU-direktiven om offentlig upphandling ska införlivas i svensk lag är nu framlagd för riksdagen.
Beteckningen är Prop. 2015/16:195 Nytt regelverk om upphandling. I den sammanfattande inledningen heter det att LOU-direktivet och LUF-direktivet i sak till stora delar bygger på 2004 års direktiv, som de ersätter.
I den nya lagen om offentlig upphandling föreslås ökade möjligheter att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Konkurrenspräglad dialog införs som ett förfarande även i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Ett nytt förfarande, inrättande av innovationspartnerskap, som syftar till att skapa förutsättningar för utveckling och inköp av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad, föreslås också i de nya lagarna.
De nya direktiven innehåller därutöver också ett antal nya bestämmelser. Bestämmelserna utvecklar och kompletterar den tidigare regleringen. Särskilt utvecklas skyldigheterna och möjligheterna att genom upphandling främja samhälleliga mål, heter det.
Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. En leverantör som har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter ska få uteslutas av den upphandlande myndigheten eller enheten från att delta i en upphandling. Om ett anbud inte stämmer överens med dessa skyldigheter får den upphandlande myndigheten eller enheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet och anbudet ska förkastas om bristerna lett till att det är onormalt lågt.
För att personalen som fullgör kontrakten ska ges skäliga arbetsvillkor ska kontraktsvillkor ställas om lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och de går att fastställa. I övrigt får upphandlande myndigheter och enheter ställa särskilda villkor för fullgörandet.
LUK-direktivet genomförs genom lagen om upphandling av koncessioner. Den följer i allt väsentligt samma struktur som de båda andra lagarna, men är mindre detaljerad och mer flexibel. Även denna lag innehåller ett särskilt kapitel med bestämmelser om upphandling som inte omfattas av direktiven och som avser sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Lagen föreslås också innehålla bestämmelser om bl.a. överprövning och upphandlingsskadeavgift.
Lagarna och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Nu börjar reaktionerna på regeringens lagförslag att komma.
Birgitta Laurent, jurist på Svenskt Näringsliv, menar att lagförslaget är ett försök att politisera de offentliga upphandlingarna. ”Förslaget till ny lagstiftning och den följande upphandlingsstrategin lägger fokus på en rad politiska målsättningar istället för på effektiva inköp”, skriver hon i nyhetsbrevet från organisationen.
Birgitta Laurent tycker det är viktigt att komma ihåg att upphandlingslagstiftningen finns till för att öppna upp marknader och skydda leverantörer mot osund konkurrens. ”Ansatsen med den nya strategin som ska styra de statliga myndigheternas inköp är god men visar samtidigt på stora brister i förståelsen för innebörden av strategisk upphandling”, slår hon fast, och fortsätter:
”Målet med upphandling måste alltid vara att tillgodose en myndighets behov och effektivt nyttjande av skattemedel. Den nya lagstiftningen och det regeringen anför i strategin går i rakt motsatt riktning då verksamhetens behov blir underordnade de politiska målen.”
Bilden: Civilminister Ardalan Shekarabi. Foto: Bo Höglander.

Lämna ett svar Avbryt svar