Magnulfs Svensexa

dsc_0240
I somras gifte sig Magnulf. Han är en gammal god vän, och en sån där kille som älskas av alla. Direkt när inbjudan kom ut började djungeltrumman gå – Magnulf skulle få den bästa svensexan världen skådat. Själv såg jag dessutom fram emot en rolig planering. Men så blev det inte.
Det fina med att gifta sig lite senare i livet (nåja, 40), är att ens vänner har lämnat de värsta småbarnsåren bakom sig och därför har tid. Samtidigt har man de ekonomiska resurserna att ta ut svängarna. Att Magnulfs bekantskapskrets dessutom består av akademiker, ofta i chefspositioner, ökade förhoppningarna på ett rådigt projekt. Magnulf förtjänade verkligen detta.
Initialt gick det dock ganska trögt. Datum och plats måste bestämmas, och gruppen hade svårt att enas om i hur stor utsträckning vi skulle ta hänsyn till Magnulfs familj. Hur stora ingrepp kunde vi göra i deras planering? Efter några veckor, och ett otal samtal, sattes dagen till Göteborg andra helgen i juni. Nu kunde den roliga planeringen äntligen börja!
Problemet var att det även fortsatt gick trögt. Det var ingen brist på goda ideér, de fanns det många av, men att hitta något som alla tyckte var lämpligt för en motorintresserad fyrtioårig familjefar visade sig svårt. Vissa ville köra all-in på bungee-jump och förnedring på stan, andra tyckte vi skulle sätta honom på Kiel-färjan och somliga tyckte att en lugn kväll med femkamp på Liseberg var lagom.
Med bara två veckor kvar fanns ingen bokning gjord och ingen programpunkt var spikad. Situationen räddades av Klein, yrkesofficeren, som tog tag i situationen. I mailkorgen kom ett färdigt program, med alla programpunkter inbokade, inklusive minibuss och nykter chaufför. Viss flexibilitet erbjöds, men kritik skulle vara konstruktiv. Ansåg man att en programpunkt var felaktig skulle kritiken levereras med information om vilken annan aktivitet som bokats istället, samt logistisk information.
Äntligen hade vi ett program!
Och det var nu avhoppen började. Än den ena, än den andre fick förhinder, men det gjorde ju inget, alla andra kunde ju ordna dagen. Och dessutom hade man ju inte varit med om att bestämma programmet.
Den tjugonde september iår, när regeringen presenterade höstbudgeten, fick jag anledning att läsa vårens mailkonversationer igen. Jag ville se om någon i regeringen råkat vara med i planeringen av Magnulfs svensexa. I budgetpropositionen återfinns många av de insikter jag själv drog från vårens planering.
Svenska myndigheter är oerhört kompetenta, och alla är överens om att Sverige förtjänar världens bästa digitalisering. Men just myndigheternas kompetens, erfarenhet och mandat att fatta egna beslut är vad som gör samarbete svårt. Man har en tendens att inte alltid se till Magnulfs, förlåt, Sveriges bästa, utan fastnar i frågor om lämplighet och hur stora ingrepp man kan göra i den egna myndighetens verksamhet.
Regeringen har kommit fram till att digitaliseringen är så viktig att det kanske är dags att ta in nån som styr upp. Någon som fattar besluten, och kanske därför blir den som bestämmer. Men regeringen vet också att detta kan leda till avhopp, därför pratar man om att göra deltagandet obligatoriskt. Liksom Magnulf förtjänade världens bästa svensexa förtjänar Sverige världens bästa digitalisering. Och ingen får hoppa av.
I propositionen nämner man tvångsanslutning till Mina Meddelanden, och om en särskild aktör med ansvar för horisontella digitala processer. Därmed har man äntligen adresserat elefanten i rummet. Det enda man kan tycka är tråkigt är att regeringen verkar ha glömt bort kommuner och landsting. De är ju trots allt Magnulfs äldsta och käraste vänner.
Hur svensexan gick? Magnulf fick den svensexa han förtjänade, men en del vänner saknades.
Kompiskretsen överväger därför att genom reglering göra det obligatoriskt för lämpliga vänner att ansluta sig till nästa svensexa.
dsc_0416_mg_8495
Karl-Oskar Brännström är entreprenör och utbildad jurist. Under mer än 10 år har han varit med på många spännande resor där offentlig sektor förbättrat både sina processer och sin medborgarservice. Vid sidan av sitt uppenbara svensexe-intresse uppskattar han även god mat, gärna i kombination med trevligt sällskap.
 
 
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *