Vill förenkla regler för företagen

Näringslivets Regelnämnd (NNR) presenterar 72 förslag på förenklingar inom 17 regelområden i en ny rapport. Orsaken är att krånglet fortsätter att öka.
I förordet till rapporten, vilken OFFENTLIGA AFFÄRER tagit del av, konstateras att landets företagare upplever att regelbördan och krånglet över tid har ökat kraftigt. NNR kan konstatera, med utgångspunkt från sina årliga SKOP-undersökningar, att andelen som anser att det blivit lite eller mycket krångligare mer än fördubblats på fyra år.
Tillväxtverkets rapport om hur företagens kostnader påverkas av nya eller ändrade regler (från 13 april 2017), visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader. Under 2016 ökade dessa med 3,6 miljarder kronor, och sett över en fyraårsperiod har kostnaderna ökat med 1,2 miljarder kronor per år i löpande priser.

Lista till politiker
Regelförenklingar är ett stående önskemål från svenska företag. Regering och riksdag har ambitionen att minska regelbördan, men istället ökar krånglet kraftigt, enligt Näringslivets Regelnämnd, NNR. Mot den bakgrunden har nämnden, tillsammans med sina medlemmar, tagit fram 72 förslag på förbättringar inom 17 olika regelområden. Syftet är att ge politiker en lista över näringslivets prioriteringar i arbetet med regelförbättring.

”Borde vara av intresse”
I Nyheter från Svenskt Näringsliv säger Andrea Femrell, vd på Näringslivets regelnämnd att förslagen är sådant som företagen själva prioriterar och därför bör vara av stort intresse för de politiker som tycker att näringslivet har en viktig roll i vårt samhälle. ”Vi förutsätter att våra förslag blir en flitigt använd åtgärdskatalog och att det skapas en process för att ta hand om dem”, säger Andrea Femrell.

Sparar tid och kostnader
Tidsbesparing, lägre kostnader, ökade investeringar och minskad osäkerhet är några positiva effekter av NNR:s förslag, enligt den egna rapporten.
Ett område har fått rubriken Förbättrad konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer i vård och omsorg. Det berör Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Rapporten konstaterar att en grundläggande princip för LOV-systemen är konkurrensneutralitet, det vill säga att kommuner och landsting behandlar offentliga och privata vårdgivare lika.

Subventioneras bakvägen
Rapporten anför: ”De offentliga och privata vårdgivarna får samma ersättning från kommunen/landstinget för sina brukare/patienter. Så långt är de ekonomiska villkoren lika. Men på många håll i landet går kommunens/landstingets egen verksamhet med underskott och kan därmed sägas subventioneras bakvägen. Det snedvrider villkoren att verka och riskerar att leda till ojämlikhet i vilken vård patienter och brukare kan erbjudas, beroende på vilken utförare de har valt.”

Fakta om NNR
Näringslivets Regelnämnd NNR bildades år 1982 och är en oberoende, politiskt obunden ideell förening, finansierad av sina medlemmar: bl.a. 18 svenska näringslivsorganisationer och branschförbund.  Tillsammans representerar de drygt 300.000 företag.
Föreningens uppgift är att förespråka och verka för effektivare och mindre kostsamma regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU.
NNR handlägger ca 300 ärenden per år och granskar i stort sett alla nya eller ändrade förslag till företagsregler, oavsett bransch. Myndigheter är skyldiga att samråda med företagens organisationer, i detta fall NNR, innan de beslutar om eller ändrar uppgiftslämnande för företagen.