Okunskap om arbetsgivaravgiftens storlek
Okunskapen om vad svenskarna betalar i skatt är stor. När det gäller arbetsgivaravgiften underskattar närmare hälften (46 procent) hur hög den lagstadgade avgiften är, och bland förvärvsarbetande vet få hur mycket de egentligen kostar arbetsgivaren.
Det visar en ny undersökning av Svenskt Näringsliv som presenterades under ett seminarium i riksdagen nyligen. På organisationens webbplats finns ett referat från seminariet.
Problemet med de dolda skatterna är inte nytt och endast ett fåtal länder ligger högre än Sverige, enligt Fredrik Carlgren, nationalekonom och skatteexpert på Svenskt Näringsliv. Svenskarna underskattar arbetsgivaravgiftens storlek med omkring fyra procentenheter, enligt Svenskt Näringslivs studie.
– Det kanske inte låter mycket, men motsvarar ungefär 90 miljarder kronor, säger Fredrik Carlgren och efterfrågar mer transparens om skatterna.
Den offentliga sektorn tar in drygt 2 500 miljarder kronor årligen i skatteintäkter. och Arbetsgivaravgiftens andel utgör cirka en fjärdedel. Fredrik Carlgren förklarar i artikeln att det motsvarar ”en enormt stor bit av kakan”. Han påpekar samtidigt att en stor del av det som betalas är inte är helt tydligt för den enskilde.
Källa: Svenskt Näringsliv
Läs mer på webbplatsen svensktnaringsliv.se
Fakta
- Arbetsgivaravgiften består av ålderspensionsavgiften och föräldraförsäkrings-, sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgifter.
Den enskilt största komponenten är den allmänna löneavgiften som ökat kraftigt sedan införandet 1995. Den utgör i dag 11,62 procent, drygt en tredjedel av arbetsgivaravgiften, och saknar helt koppling till socialförsäkringarna och pensionssystemet.
- Arbetsgivaravgiften infördes på 1960-talet, steg under 1970-talet och nådde över 38 procent under 1990-talet då den sänktes något efter krisen. Sedan dess har den legat runt nivån 31,42 procent. OECD-snittet ligger på 16,5 procent.