Hon tar upp kampen mot mutor

Institutet mot mutor, IMM, har utsett Parul Sharma till t.f. generalsekreterare under Hayaat Ibrahims föräldraledighet.  
– Det känns angeläget att få verka för kanske en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Den här nya rollen betyder väldigt
mycket för mig, säger Parul Sharma till OFFENTLIGA AFFÄRER.

Parul Sharma, meriterad t.f. generalsekreterare vid IMM. 

– Vi är glada och hedrade över att Parul Sharma, med sina gedigna erfarenheter och kvalifikationer, kunnat knytas till Institutet under nuvarande generalsekreterares föräldraledighet. Det understryker Institutets centrala roll i att motverka korruption, säger Fredrik Wersäll, ordförande för IMM.

Parul Sharma startade sitt uppdrag den 25 augusti 2023. Hon är hållbarhetsexpert, människorättsjurist samt författare och kommer närmast från Academy for Human Rights in Business där hon innehaft rollen som vd.

Dessförinnan har Parul Sharma bland annat arbetat vid Sandvik AB som Global Head of CSR Auditing Suppliers och vid Stora Enso som Vice President Sustainability. Hon har dessutom innehaft rollen som Head of CSR Compliance vid Advokatfirman Vinge där hon var ansvarig för att bygga upp fungerande antikorruptionsprogram.

Ledde Agenda 2030

Under två års tid ledde Parul den svenska regeringens Agenda 2030-delegation. Hon har lång erfarenhet av att stötta näringslivet i hållbarhetsfrågor.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Parul Sharma, här nedan följer frågorna och svaren som vi fått via e-post.

Vill du berätta om dina tankar kring uppdraget som tf generalsekreterare vid IMM?

– För det första är jag oerhört glad över mitt förordnande och tycker verkligen att jag har ett väldigt viktigt och avgörande uppdrag tillsammans med mina kollegor på IMM. Det känns angeläget att få verka för kanske en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Den här nya rollen betyder väldigt mycket för mig i mitt påverkansarbete.

– Institutet har hundraårsjubileum i år och det känns verkligen som att vi behöver bli en ännu starkare hundraåring som driver frågor om mutor och korruption i alla samhällssektorer. Världen blir mindre, och våra möten inom och utom våra privata och offentliga sektorer fler, som också ökar risken för maktmissbruk och möjligheter att tillskansa otillbörliga förmåner. Så ja, det är ett viktigt förordnande jag har, verkligen.

Tror du att det är möjligt att åstadkomma ett samhälle helt utan mutor och korruption?

– Nej, samhällen utan mutor och korruption kommer nog inte att finnas, däremot behöver vi åstadkomma samhällen som ständigt pratar, informerar och lyfter antikorruption som ett prioriterat område – och rensar allt stigma som är förknippad med frågor som rör makt och förtroende. Samhällen, arbetsplatser, såväl näringslivet som offentlig sektor, som aktivt vågar prata och bygga processer kring antikorruption stärker demokratiska principer och motarbetar tystnadskulturer.

– Ett aktivt antikorruptionsarbete kan även påverka organisationskulturen då fenomen som tystnadskultur och informella regelkulturer generellt ifrågasätts internt i organisationer som väljer att integrera antikorruptionsarbetet från början. Antikorruptionsfrågan kan alltså ses både som en HR-fråga men framför allt en ledarskapsfråga.

– I samtal om vad gemene man uppfattar som antikorruption lyfts ofta begrepp som tillit, transparens, integritet, rättvisa, jämlikhet och förtroende fram. Exakt samma begrepp uppkommer då vi ombeds fylla i vad som omfattar demokratiska principer. Trots detta kopplas inte dessa två livsviktiga områden ihop i den omfattning en hade önskat. Det finns forskning som visar att demokrati inte hjälper mot korruption, däremot är det fastställt att ett aktivt antikorruptionsarbete leder till stärkta demokratiska principer som kan märkas i vardagen, i samhället och på arbetsplatsen. 

Du har lång erfarenhet av att stödja näringslivet i hållbarhetsfrågor. Är bekämpandet av korruption en fråga om hållbarhet, enligt din mening?

– Att motverka korruption utgör dessvärre inget eget mål av de 17 globala målen för en hållbar utveckling i Agenda 2030, FN:s mål för hållbar utveckling. I stället är att väsentligt minska korruption och mutor ett delmål inom ramen för Mål 16.

– Men att enbart minska förekomsten av korruption räcker tyvärr inte, vi behöver arbeta för att radera den helt. Därför har vi på Institutet Mot Mutor lyft antikorruption som Mål Noll. Antikorruptionsfrågan är en ständigt återkommande hållbarhetsfråga och mutor och korruption finns inom alla hållbarhetsbenen det vill säga social, miljö och klimatmässig hållbarhet.  Detta blir också tydligt genom enskilda länders riksrevisionsrapporter, nämligen att miljö-, luft- och skogsmyndigheter ständigt mutas för att påskynda affärer och tillstånd, något som slår hårt mot både biologisk mångfald och utsläppsfrågor.

– Mutor och korruption drabbar dagligen svenska värdekedjor runt om i världen. Jag har de senaste 22 åren sett hur ett faktiskt och aktivt hållbarhetsarbete i leverantörsleden tyvärr drabbas av mutor och korruption, och slår mot exempelvis barns och kvinnors rättigheter. Jag har utfört över 200 högriskrevisioner i världen och en stående anledning till att vi stöter på miljöspill och barnarbete är för att någon eller några har mutats för att vara tysta eller blunda. Jag bedömer att mutor och korruption är en av de topp-tre största utmaningarna i våra värdekedjor globalt. Detta drabbar både offentlig upphandling och privata inköp.

– Har organisationer och företag inte börjat titta på korruptionsanalyser kopplat till hållbarhetsfrågorna så är det verkligen högtid att göra detta nu!

Om IMM

Institutet Mot Mutor (IMM) är en ideell näringslivsorganisation som verkar för en god sed för beslutspåverkan både inom näringslivet och samhället i övrigt. IMM arbetar för att motverka mutor och andra otillbörliga förmåner som används för att påverka beslut. IMM:s huvudmän är Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner.

Ordinarie generalsekreterare vid IMM är Hayaat Ibrahim som nu är föräldraledig.

Hayaat Ibrahim.