Sveriges framtidskommuner – ny ranking
En ny ranking av framtidskommuner visar att 22 av landets 290 kommuner har mycket goda framtidsutsikter. I topp hamnar storstadskommuner, men även kommuner i norra Sverige placerar sig högt.
27 kommuner hamnar i motsatt ände av skalan, där kommuner i södra Sveriges inland dominerar, visar studien som är genomförd av data- och analysföretaget Dun & Bradstreet.
Axel Frisk, Dun & Bradstreet.
Nacka, Uppsala och Sundbyberg är några av de kommuner som placerar sig högst på listan över kommuner i Sverige med de bästa framtidsutsikterna. Kommunerna bedöms därmed ha en mycket gynnsam miljö för företagande och goda förutsättningar för att ekonomin och befolkningen ska växa.
Nio kriterier
Rankingen av Sveriges kommuner baserar sig på en analys av nio olika kriterier, bland annat befolkningstillväxt, utbildningsnivå, nyföretagande, instegsjobb, branschbalans och jämställdhet. Den sammanlagda analysen ger varje kommun ett betyg på skalan ett till fem, där fem innebär ”mycket goda framtidsutsikter”. Analysen ger insikt i de specifika förutsättningarna för tillväxt i respektive kommun.
Av de 22 kommuner i Sverige som bedöms ha mycket goda framtidsutsikter, ligger tio kommuner i Stockholms län. Nacka, som rankas som nummer ett på listan med ett betyg på 4,67, rankas högt tack vare sin utveckling i bland annat befolkningstillväxt, utbildningsnivå, nyföretagande och branschbalans. Även Uppsala, Sundbyberg, Göteborg, Ekerö, Täby, Österåker och Lidingö får genomgående höga betyg.
Hög attraktionskraft
– Vi ser att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, samt pendlingskommuner i närheten av dessa har goda tillväxtutsikter. Detta kan i hög grad förklaras av kommunernas attraktionskraft, som kännetecknas av en ett stort utbud av arbetsmöjligheter samt god tillgång till utbildning och kompetens. säger Axel Frisk, senior analytiker på Dun & Bradstreet.
Däremot är det fler, 27 kommuner, på andra änden av skalan med mycket låga framtidsutsikter och som tillsammans får snittbetyget 1,23. Sämst förutsättningar för tillväxt har kommuner i södra Sveriges inland, till exempel Laxå (plats 290), Munkfors (282) och Emmaboda (272). Gemensamt för dessa är att de får lägsta betyg inom geografiskt läge, utbildningsnivå, växande sektorer och balans i näringslivet. Kommunerna kännetecknas av sin inriktning på tillverkningsindustrin, där ett eller ett fåtal företag har en dominerande position i kommunen. Antalet anställda i dessa kommuner minskar också både på kort (tre år) och lång (10 år) sikt.
Lokala fördelar
Trots mindre fördelaktiga framtidsutsikter ser vi flera exempel på kommuner som utnyttjar och utvecklar sina lokala fördelar. Även om exempelvis Gislaved och Skinnskatteberg hamnar långt ned i rankingen växer näringslivet.
– Gislaved har skaffat sig en stark position inom gummiplast och Skinnskatteberg påverkas positivt av ett starkt växande företag, säger Axel Frisk.
Kommuner i norra Sverige placeras sig generellt högt i rankningen. I Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län finns ingen kommun med det lägsta betyget. Genomsnittsbetyget ligger i nivå med Sverige som helhet. I dessa kommuner är befolkningstillväxten något lägre än i resten av landet, däremot är näringslivets struktur mer välbalanserad än genomsnittet.
Jokkmokk är ett exempel på en kommun i norra Sverige som placerar sig högt upp i rankningen. Kommunen har en hög andel nystartade företag, ett näringsliv inom växande branscher, samt en bra fördelning av instegsjobb. – Sammantaget är kommunen väl positionerad för framtida tillväxt, även om det finns utmaningar inom befolkningstillväxten och utbildningsnivån, säger Axel Frisk.
Besöksnäring ger effekt
Landsbygdskommuner (kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten) har snittbetyget 1,82, vilket är långt under det nationella snittet. Alla dessa kommuner kännetecknas av låg utbildningsgrad (1,0) och låg befolkningstillväxt, samt låg jämlikhet och en svag tjänstesektor. Vansbro, Ovanåker och Hagfors är exempel på landsbygdskommuner som rankas lågt.
Landsbygdskommuner med besöksnäring, det vill säga en landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring (antal gästnätter och omsättning inom detaljhandel/hotell/restaurang i förhållande till invånarantal) har å andra sidan ett betydligt högre snittbetyg på 2,31. Framför allt får dessa kommuner högre betyg inom attraktionskraft och jämställdhet. Leksand och Simrishamn är ett par exempel. Åre är en av landsbygdskommunerna med besöksnäring som har goda tillväxtutsikter, kommunen rankas högt inom nyföretagande, befolkningstillväxt och hur attraktivt det är att leva och bo där.
Kommunerna med bästa framtidsutsikterna:
| Kommun | Ranking | Betyg |
| Nacka | 1 | 4,67 |
| Uppsala | 2 | 4,42 |
| Sundbyberg | 3 | 4,31 |
| Göteborg | 4 | 4,11 |
| Ekerö | 5 | 4,11 |
| Täby | 6 | 4,06 |
| Österåker | 7 | 4,03 |
| Stockholm | 8 | 4,00 |
| Lidingö | 9 | 4,00 |
| Vellinge | 10 | 4,00 |
| Malmö | 11 | 3,97 |
| Umeå | 12 | 3,97 |
| Solna | 13 | 3,94 |
| Knivsta | 14 | 3,92 |
| Sollentuna | 15 | 3,89 |
| Lund | 16 | 3,86 |
| Vaxholm | 17 | 3,83 |
| Lomma | 18 | 3,81 |
| Karlstad | 19 | 3,81 |
| Linköping | 20 | 3,78 |
| Falun | 21 | 3,75 |
| Västerås | 22 | 3,72 |
Kommunerna med sämsta framtidsutsikterna:
| Kommun | Ranking | Betyg |
| Vingåker | 264 | 1,36 |
| Osby | 265 | 1,36 |
| Oxelösund | 266 | 1,36 |
| Gullspång | 267 | 1,33 |
| Ljusnarsberg | 268 | 1,31 |
| Lindesberg | 269 | 1,28 |
| Tingsryd | 270 | 1,28 |
| Sävsjö | 271 | 1,28 |
| Emmaboda | 272 | 1,28 |
| Götene | 273 | 1,28 |
| Tranemo | 274 | 1,28 |
| Ovanåker | 275 | 1,28 |
| Finspång | 276 | 1,25 |
| Gislaved | 277 | 1,25 |
| Färgelanda | 278 | 1,22 |
| Hultsfred | 279 | 1,22 |
| Vansbro | 280 | 1,19 |
| Hylte | 281 | 1,19 |
| Munkfors | 282 | 1,19 |
| Boxholm | 283 | 1,17 |
| Skinnskatteberg | 284 | 1,17 |
| Olofström | 285 | 1,17 |
| Markaryd | 286 | 1,17 |
| Hagfors | 287 | 1,11 |
| Gnosjö | 288 | 1,11 |
| Uppvidinge | 289 | 1,11 |
| Laxå | 290 | 1,00 |
Så gjordes rankningen
En förutsättning för en välmående kommun är ett växande och balanserat näringsliv. Det krävs även en växande och välutbildad befolkning och en attraktionskraft som gör att människor och nya företag vill etablera sig i kommunen. Dun & Bradstreet genomförde rankningen av Sveriges 290 kommuner genom en betygssättning inom områdena humankapital, näringslivets struktur, attraktionskraft samt jämställdhet & mångfald. Respektive områden byggs upp av ett eller flera delområden som tillsammans speglar kommunens framtidsutsikter:
Humankapital: befolkningstillväxt, utbildningsnivå.
Näringslivets struktur: växande/krympande, branschbalans, nyföretagande.
Attraktionskraft: instegsjobb, leva och bo, jämställdhet (kvinnor i näringslivet) samt geografi.
Först tilldelades kommunerna ett betyg utifrån betygsmatrisen. Därefter beräknades ett medelbetyg utifrån de nio kriterierna. Flera kommuner fick samma medelbetyg och för att rangordna dessa infördes en andra nivå där Dun & Bradstreet sorterade kommunerna utifrån Befolkningstillväxt, Utbildningsnivå, Växande sektorer, Nyföretagande och Branschbalans, i fallande ordning.
Om Dun & Bradstreet
Dun & Bradstreet är en global leverantör av affärsdata och analyser som gör det möjligt för företag över hela världen att förbättra sina prestationer. Företagets Data Cloud utvecklar lösningar och ger insikter som gör det möjligt för kunder att öka intäkterna, reducera kostnaderna, minska riskerna och omvandla sina verksamheter. Sedan 1841 har företag av alla storlekar tagit hjälp av Dun & Bradstreet för att hantera risker och finna möjligheter. För mer information, besök dnb.com.
Materialet har tillsänts OFFENTLIGA AFFÄRER för publicering och redigerats av redaktionen.
Det undersökande företaget Dun & Bradstreet ansvarar för rankingen och slutsatserna av undersökningen.