Med ljus och lykta

Efter en lång rekryteringsprocess som påbörjades sommaren 2010 lyckades Kammarkollegiet till slut finna rätt person för jobbet som chef över den statliga inköpssamordningen. Ylva Grahn Agering har rätt bakgrund för jobbet. Den röda tråden i hennes karriär har varit effektiv användning av skattemedel.

Ylva Grahn Agering kommer närmast från Finansdepartementet där hon de senaste åren varit chef över en avdelning som bland annat hanterat frågor kring den nya upphandlingslagstiftningen, den statliga inköpssamordningen och framväxten av upphandlingsstödet.

Vi fångar henne för en telefonintervju mitt i arbetet med att packa ner kontoret på Finansdepartementet, en arbetsplats där hon tillbringat femton år av sin karriär hittills. Hon tillträdde sin nya tjänst den 15 februari.

Vad är det första du ska ta tag i på ditt nya jobb?
– Jag ska börja med att lära känna alla nya medarbetare och sätta mig in i mina nya arbetsuppgifter, säger Ylva Grahn Agering.

En aktuell fråga
Hon tycker att det är för tidigt att gå in på några detaljer kring de nya arbetsuppgifterna, men hon bekräftar att verksamhetsområdet lockar.
– Offentlig upphandling är ett spännande och betydelsefullt arbetsområde som omsätter närmare 17 procent av Sveriges BNP. Jag ser det som viktigt att värna om den goda affären och underlätta för både köpare och leverantörer.

Hon säger att ett sätt att göra det är genom elektroniska stödsystem.
– Offentlig upphandling är en aktuell fråga, inom EU utreder man regelverket och i Sverige har Anders Wijkman fått i uppgift att utreda frågan. Vi kommer troligtvis se förändringar inom upphandlingen framöver.

Syftar du på förändringar i lagstiftningen?
– Nej, det är för tidigt att säga något om. Men den offentliga upphandlingen är ett område under utveckling. En viktig del av utvecklingen är stöd som ökar användarvänligheten, som till exempel e-upphandling.

Ett annat område på tapeten är den offentliga upphandlingen som verktyg för att påverka samhällsutvecklingen, genom att ställa miljö- och etiska krav.
– Den offentliga upphandlingens betydelse för andra politikområden kommer inte att minska.

Hon vill inte svara på hur hon själv ser på offentlig upphandling som ett politiskt styrmedel, utan påtalar att det gör ämnet komplext.
– I grunden är offentlig upphandling ett medel för den goda affären, och vad som ingår i begreppet den goda affären är rimligt att diskutera politiskt.

Ingen utstakad karriär
Ylva Grahn Agering är utbildad ekonom och började sin karriär på en privat revisionsbyrå. Det var ett spännande första jobb och mycket att göra, men när hon av en tillfällighet såg en platsannons från dåvarande Riksrevisionsverket var det något helt annat som lockade.

– Min karriär har inte varit utstakad från början utan har växt fram med åren. Jag sökte mig till arbetsuppgifter med ett brett samhällsperspektiv och tittar jag tillbaka kan jag se att det generellt har handlat om effektiv användning av skattemedel, säger Ylva Grahn Agering.

Till Finansdepartementet kom hon efter några år på Riksrevisionsverket.
– Jag lyssnade på en föreläsare från Finansdepartementet och lockades av att arbeta mer operativt än granskande. På Riksrevisionsverket handlade uppdragen ofta om att i efterhand analysera verksamheten, medan departementet är placerad mitt i ett flöde av ärenden som måste hanteras direkt. Det har gjort att arbetet har varit mer händelsestyrt.

Dags att bredda sig
Ylva Grahn Agering har arbetat femton år på Finansdepartementet, men hon gjorde en avstickare till den kommunala sektorn efter några år på Finansdepartementets budgetavdelning. Hon kände ett behov av att bredda sin kompetens och få en inblick i den kommunala ekonomin.

– Jag sökte mig till Stockholms stad och arbetade i budgetstaben i stadshuset. Men det blev en relativt kort period eftersom jag lockades tillbaka till Finansdepartementet med ett chefsjobb.

Sedan 1999 har hon haft olika chefsuppdrag på departementet, berättar hon.
På frågan om hon haft några yrkesmässiga förebilder svarar hon nej, men hon har länge arbetat med personer hon haft en stor respekt för.

– Jag har haft förmånen att arbeta i kunskapsorganisationer med väldigt mycket kompetens. Jag känner respekt för många kollegor och kulturen har varit att man bjuder på sina erfarenheter och kunskaper. Det är något jag också försökt anamma.

I vilket skede är det dags att gå vidare i karriären?
– För min del har det ofta varit något som har triggat ett byte av jobb, till exempel en platsannons eller ett föredrag. Ibland är det tillfälligheter. Men jag har också vid något tillfälle känt att jag har behövt nya erfarenheter, som till exempel när jag sökte mig till kommunen. Att känna att det finns något nytt att lära sig på arbetet har varit viktigt för mig.

Vad är nytt på din nya tjänst?
– Verksamheten på Kammarkollegiet är väldigt operativ jämfört med mina uppdrag på departementet där frågorna varit mer övergripande. Det är ett nytt perspektiv för mig. Dessutom är själva ledarskapsfrågorna nya för mig eftersom avdelningen på Kammarkollegiet är helt nyetablerad, med kompetenser från många olika myndigheter. Det känns väldigt spännande.

Inget stort kontrollbehov
Ylva Grahn Agering bor med sin man, två tonårsbarn och en hund i en lägenhet i Vasastan i Stockholm. När hon behöver koppla av tar hon en promenad med hunden, eller umgås med sin familj.

– Vi tycker allihop om friluftsliv och åker skidor, vandrar i fjällen och när sommaren kommer flyttar vi ut till landstället på Värmdö.
Hon berättar att hon joggar med sin son ibland, men det blir inte så många meter tillsammans.

– Jag ser hans rygg en stund när han springer iväg, betydligt snabbare än jag.
En och annan bok hinner hon också läsa på fritiden, både skönlitteratur och en del populärvetenskap.

– Jag fascineras av astronomi, framförallt av begreppet tidsrymd. Det är svårt att begripa och gör att man tappar greppet för ett tag

Så du är inte någon person med stort kontrollbehov?
– Rent yrkesmässigt är jag som sagt van vid att arbeta med väldigt kompetent personal och jag har inga problem att delegera, säger Ylva Grahn Agering.

Då har jag bara två frågor till; hur hanterar du misslyckanden?
– Misslyckanden kan i bästa fall ge upphov till ett lärande. Jag försöker ha det angreppssättet – att analysera och komma fram till vad som gick fel kan faktiskt ge ganska mycket kunskap, säger hon.

Hur hanterar du framgång då?
– Som vad till exempel?
Ja, som till exempel att bli rekryterad till en ny chefstjänst.
– Jag ser det mer som en utmaning än som en framgång. Det finns inga statiska situationer, det handlar om att varje dag och varje stund fullfölja sitt uppdrag och vidareutveckla verksamheten. Rekryteringen innebär att jag har fått ett förtroende och det triggar mig, jag kan inte luta mig tillbaka, säger Ylva Grahn Agering.