Är det upphandlarnas ansvar?

Den offentliga upphandlingen används i allt högre utsträckning som ett instrument för att påverka samhället, ex genom att ställa miljö- och sociala krav, driva innovation eller inverka på arbetsmarknaden. Vi har frågat vår expertpanel om deras inställning till denna trend.

– Det är självklart positivt om upphandlande myndigheter kan påverka samhället i positiv riktning. Kravställandet skall vara en naturlig del i upphandlingen. Leverantörer inspireras till att fortsätta sitt arbete om vi som upphandlande myndigheter uppmärksammar detta. En leverantör vill naturligtvis bidra till ett bättre samhälle men måste även få s.k. credit för sina investeringar och insatser.
Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås kommun

– Rent allmänt så är ju konsumentmakt ett vedertaget begrepp. Det är därför förståeligt att olika intressen vill påverka genomförandet av upphandling, i syfte att styra.  Jag tycker därför att vi får vara öppna för att anpassa och förändra vårt upphandlingsarbete utefter de intressen som har att styra och besluta i upphandlingsarbetet.
Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult

– Med utgångspunkt från de motiv som ligger bakom reglerna om offentlig upphandling – att med iakttagande av de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna tillse att offentliga medel används effektivt – kan naturligtvis ifrågasättas om den offentliga upphandlingen jämväl ska användas som ett verktyg att driva en sådan utveckling. I ett längre perspektiv kanske det kan påstås leda fram till en effektivisering som bidrar till att ”få mer för pengarna” men i det korta perspektivet, det som anbudsgivarna trots allt i förstone har att beakta, är det tveksamt.
Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Vilka är de eventuellt negativa effekterna av detta?

– Ser inga negativa effekter med detta. Det är dock viktigt att krav som ställs också följs upp så att leverantörer tävlar på lika villkor och att vinnaren är en rättmätig vinnare.
Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås kommun

– Det är framförallt att det kan bli svårare att genomföra upphandlingar, ju fler parametrar som ska beaktas. Det i sig kräver utbildning och kompetensutveckling för att hanteras. Vilket i och för sig inte är något negativt, men kan vara kostsamt. Men det kan även bli kostnadsdrivande, dels genom att processen tar längre tid, men även att krav som ställs kan driva upp priserna.
Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult

– Att i upphandlingar formulera krav, som mer tar sikte på att påverka/styra utvecklingen av exempelvis arbets- och processformer, än att tillgodose behovet av det som ska handlas upp, riskerar att skapa ett utrymme för godtycke och uppfattas som orättvisa och oproportionerliga. Ett exempel är det som växt fram inom entreprenadupphandlingar, s.k. partnering, som är en form för genomförande av entreprenader där beställare och entreprenörer/leverantörer tillsammans och systematiskt letar en effektiv form av samverkan för att uppnå ett bättre gemensamt helhetsresultat. Vare sig det egentliga föremålet för upphandlingen (byggnaden, anläggningen), sättet att utföra arbetet på eller den totala omfattningen av entreprenaden är således fullt ut definierade vid upphandlingstillfället och det som rent faktiskt konkurrensutsätts ur mer strikt ekonomisk synvinkel blir därför förhållandevis litet.
Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Finns det områden som är väl lämpade/mindre lämpade för att formulera som upphandlingskrav?

– Kraven måste vara förenade med varan eller tjänsten som upphandlas.
Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås kommun

– Så är det, och för att få ett bra resultat så krävs att kravet är anpassat till den marknad som har att svara upp till ställda krav. Jag tycker att ett bra exempel är Miljöstyrningsrådet. De tar fram genomarbetade förslag till krav, i samarbete med företag och organisationer som berörs enligt en fastställd procedur.
Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult

– En generell inställning är nog den att det är väldigt svårt att utvärdera kompetens och erfarenhet på ett bra och rättvist sätt. Det kan ifrågasättas om det inte t.o.m. är så att just kompetens och erfarenhet bör formuleras som skall-krav på viss nivå, som sedan inte ska utvärderas/poängsättas vidare. Det kan uppfyllas eller inte. Det finns exempel på upphandlingar där kompetens och erfarenhet poängsatts i intervall 1 – 10 och man kan naturligtvis fråga sig om det över huvud taget är intressant att anlita en leverantör som poängsätts väldigt lågt, även om denne är extremt billig. Att på det sättet vikta låg kvalitet/lågt pris mot hög kvalitet/högt pris riskerar få förödande effekter.
Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Finns det områden där du anser att vi i större utsträckning bör ställa krav, än vad vi gör idag?

– Vi kan säkerligen ställa högre krav och bli tuffare. Men vi måste också ställa krav på oss själva. I dagens intensiva samhälle utlovas ofta leveranser på kort tid, men är detta nödvändigt? De sociala kraven kan vi säkerligen spetsa till men uppföljningen är svår tyvärr. M.a.o. så utvecklas vi hela tiden och vågar allt eftersom men leverantörerna måste accepterar det vi gör, därmed är dialogen viktig.
Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås kommun

– Jag uppfattar det som att vi är duktiga på att ställa miljökrav. Men har ingen överblick över den samlade situationen som jag tolkar att frågan omfattar. Det är därför svårt att ha en bestämd uppfattning, om vad som är mycket och vad som kan bli mer.
Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult

– Numera anges i lagen om offentlig upphandling att den upphandlande myndigheten bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar det. Hur detta ska tillämpas i praktiken utan att komma i konflikt med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna återstår att se. Ett exempel på det senare är diskussionen om möjligheterna att, vad gäller livsmedel, ställa krav som följer svenska regler, som i vissa avseende går längre än de inom unionen. Kammarrätten har i en färsk dom konstaterat att det är förbjudet och att det heller är acceptabelt att blanda in krav på kommande EU-bestämmelser. I det aktuella fallet hade krav ställts på att kött-, fågel- och äggprodukter skulle vara producerade i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning.
Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl