Konkurrens skapar konflikt i kommuner

Konflikterna mellan kommuner och friskolor är större i de kommuner som konkurrerar med friskolorna, visar en doktorsavhandling där tre vänsterstyrda kommuner undersökts.

Etableringen av fristående gymnasieskolor har pågått ett tiotal år nu. I avhandlingen Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner har Jon Nyhlén följt hur Umeå, Gävle och Sundsvalls kommun hanterat etableringen.

– Kommunerna har olika strategier för att hantera  konkurrensen från de fristående skolorna. Ett sätt är att konkurrera med dem, ett annat att samverka med dem och ett tredje att kontrollera dem, säger Jon Nyhlén, doktorand vid Mittuniversitetet.

De olika sätten att styra friskolorna påverkar relationen och graden av konflikt mellan kommunen och friskolorna.

– Konkurrens skapar konflikt. Den kommun som kännetecknas av marknadsstyrning har den högsta graden av konflikt medan den kommun som kännetecknas av nätverksstyrning och samverkan har den lägsta graden av konflikt, säger Jon Nyhlén.

I den kommun som kontrollerar friskolorna är konflikterna inte lika intensiva som i den marknadsstyrda kommunen men heller inte så lågintensiva som i den kommun som samverkar med friskolorna.

– Det beror på att det styrmedel som är framträdande i den hierarkiskt styrda kommunen är kontroll. Kontroll kräver i viss grad av kontakt med att den kontakten inte får bli för omfattande för att kommunen skall kunna utöva den granskande funktionen.

Vilket styrsystem är då att föredra ur en vänsterstyrd kommuns perspektiv?

– I avhandlingen har jag främst undersökt hur den traditionella hierarkiska styrningsmodellen alltmer kommit att kompletteras av nätverksmodellen och marknadsmodellen. Vilken strategi som en kommun väljer är ett politiskt beslut men på lång sikt tror jag dock att samverkan är att föredra framför konkurrens. Genom samverkan kan aktörerna bland annat nyttja varandras resurser på ett mer effektivt sätt, säger Jon Nyhlén.