Larmcentral – utan reservlösning

Om larmcentralens kommunikationssystem Rakel går ner är operatörerna hänvisade till mobiltelefonnätet för att nå ut till ambulanser och sjukvårdspersonal. Det är inte tillförlitligt, menar vissa – något som katastrofen på Utöya var ett olyckligt exempel på.

I november 2011 tog sjukvårdsrådgivningsföretaget Medhelp över larmcentralerna i landstingen Uppsala, Västmanland, Södermanland samt i Gotlands kommun. För två år sedan befann sig företaget Open Care i samma sits men valde efter ett par månader att dra sig ur avtalet med hänvisning till kommunikationssystemet Rakel.

Rakel är Sveriges kriskommunikationssystem, som används av utryckningsmyndigheterna. Open Care hävdade att Rakel har så uppenbara brister att det äventyrar patientsäkerheten.

– Det behövs alltid ett reservsystem för kommunikation, men för Rakel finns inget sådant. Istället är man hänvisad till mobiltelefonin och det är inte tillförlitligt i kris, säger Calle Norberg på Open Care.

Vid större kriser börjar det ringas mycket i mobiltelefonerna och nätet blir snabbt överbelastat.

– Att privatpersoner inte kommer fram på mobilerna är i regel inte någon katastrof, men att ambulans och polis inte kan kommunicera – det är en helt annan sak.

Mobilen som backup
Rent praktiskt går Medhelps uppdrag till så att 112-operatören som tar emot nödsamtalet gör en första bedömning och kopplar sedan till Medhelp via den fasta telefonin. Sjuksköterskorna på Medhelp tar emot samtalet och bedömer om en ambulans behöver skickas ut.

– Medborgarna ska inte märka någon skillnad. Man ringer samma larmnummer som tidigare, 112, men i de fyra länen kommer vårdärenden kopplas vidare till Medhelp, förklarar Geir-Erik Hyvärinen, projektledare för Sjukvårdens Larmcentral på Medhelp.

För att skicka ut en ambulans skickar Medhelp ett så kallat SDS (ett sms vis Rakel) till ambulansens mobila enhet samt till handenheten hos ambulanspersonalen. SDS innehåller all information om plats och patientens tillstånd som behövs.

– Våra erfarenheter hittills är att Rakel är mycket bra. Systemet är otroligt stadigt och robust och kommunikationen kan fungera extremt snabbt och smidigt, säger han.

Vad händer om Rakel mot förmodan går ner?
– Om inte vi får kvittens inom en angiven tid ropas meddelandet ut via Rakel i talsystemet. Om Rakel ligger nere används mobiltelefonisystemet som backup-system.

Skarp kritik
Rakel har dragits med en del problem sedan start. Polisen, som var först ut med att testa kommunikationssystemet, har varit kritiska och polisens skyddsombud har påtalat att larm inte har gått fram och att ljudkvaliteten varit för dålig.

Geir-Erik Hyvärinens uppfattning är att polisen numera är positivt inställd till Rakel i de samverkansmöten man har, men när man pratar med Polisförbundet, den svenska polisens fackförbund, är bilden en annan.

– Vi hade nyligen en ordförandeträff där alla fick tillfälle att ta upp aktuella frågor, och många tog upp just Rakel. Erfarenheterna är att man ibland tappar kontakten helt och hållet i kritiska lägen. Täckningen är inte riktigt 100 procent och det är inte acceptabelt när det handlar om att hantera människor i krissituationer, säger ombudsman Göran Malmborg.

Vad gör man som polis i det läget?
– I det läget gör man förstås allt man kan för att etablera en kommunikation. Framförallt om man befinner sig i en pressad situation. Då tar man till exempel till mobiltelefonen.

– Det är såklart en oroande sits, också vetskapen om att det inte fungerar till 100 procent innebär en dålig arbetsmiljö för polisen. Vi ser allvarligt på det här, säger Göran Malmborg på Polisförbundet.

100 procent tillgänglighet
Stefan Kvarnerås på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, säger att de har 100 procents tillgänglighet på sin nätstatistik.

– Enstaka basstationer kan gå ner, vilket kan leda till ett avbrott i väntan på att kommunikationsenheten letar upp en ny basstation men i normalfallet ska användaren inte ens märka när det går ner, säger han.

I december beslutade MSB, på begäran av Rakels användarorganisationer, att stänga ner funktionen fallback, som verkar ha orsakat problem vid avbrott på basstation trots att nättäckning funnits att få från en närliggande basstation.

Stefan Kvarnerås menar att tekniken nu kommer att bli sömlös för användarna men en försämrad täckning kan man ändå uppleva, om den närmaste basstationen går ner.

Det är oftast kraften, strömavbrott, som är kritiskt för att systemet ska fungera men Rakel har en robust infrastruktur, exempelvis med reservkraft.

– I normalfallet är systemet stabilt, men det förekommer incidenter. I Blekinge hade en installatör gjort fel, vilket orsakade ett avbrott i oktober förra året. När vi har åtgärdat den felaktiga installationen fungerade det igen, säger Stefan Kvarnerås.

Utrustningen dålig
Apropå polisens kritik påpekar Stefan Kvarnerås att bristerna många gånger ligger i utrustningen snarare än i kommunikationssystemet.

– Polisen har ett eget ansvar att upphandla utrustning, telefoner och bilinstallationer. Att Rakel till exempel inte skulle tåla vatten, vilket har varit uppe i media, är en felformulering – det är utrustningen som inte tål vatten – inte nätet, säger han.

Är det inte märkligt att utrustning av det här slaget inte håller högre kvalitet?

– Jo, det kan man tycka. Men Sverige är en liten marknad och produkterna är väldigt nischade vilket innebär en begränsad handel. Att sedan lagen om offentlig upphandling i kombination med en del olyckliga anbudsunderlag till exempel kan ge resultatet att utvärdera på lägsta pris – gör att du inte alltid får det utfall du vill ha.

Han tror även att nyutexaminerade poliser ställer orimligt höga krav.

– Den nya generationen poliser som kommer ut från utbildningen är vana vid att kommunikationen ska fungera på samma sätt som kommersiell mobiltelefontrafik, och de har mycket höga krav. Den gamla generationens radiosystem var sämre än det vi har idag.

Men de kommersiella systemen är inte robusta i händelse av en storm eller annan påverkan. Det är en avsevärd skillnad på den tillförlitlighet som finns i Rakel.

Katastrof på Utöya
Vad händer när det värsta inträffar och kommunikationssystemet för utryckningsmyndigheterna lägger av mitt under krisen? Det var bara ett drygt halvår sedan våra norska grannar drabbades av det, under dödsskjutningarna på Utöya.

I medierna kunde man läsa uppmaningar till civilbefolkningen att inte använda sina mobiltelefoner för att räddningstjänsten behöver använda mobilnätet för att kommunicera.

– Man kan aldrig skydda sig helt från att sådant händer. Det var olyckliga omständigheter, Utöya låg precis på gränsen i ett nyetablerat norskt nödnät som var under utprovning. En annan skillnad är att Norge har tre olika nödnummer, vilket är en större utmaning för att samordna kommunikationen. De hamnade i olika system.

De kommersiella telefonnäten blir överbelastade direkt och det försenade räddningsinsatsen väsentligt.

– Vi har haft liknande situationer, exempelvis under stormen Gudrun.

Men det kommer inte hända igen?
– Vi kommer också drabbas av avbrott på basstationsnivå, säger Stefan Kvarnerås.