Ställ krav på nya digitala läromedel

Skolan kan inte passivt betrakta utvecklingen av nya digitala läromedel. Bara genom att ställa krav på leverantörerna kommer vi få de bästa lärresurserna.

Skolan genomgår en omfattande digitalisering men hittills har fokus främst legat på att utveckla ramverket – på lärplattformen som ska administrera lärandet och undervisningen och investeringar i de rent administrativa plattformarna för att till exempel registrera närvaro och betyg.

När det däremot kommer till innehållet, till digitala läromedel, har vi en del kvar att önska.

– Det finns idag ingen bra plattform som kan leverera innehåll, det vill säga det som vi tidigare har hämtat i tryckta läroböcker men som nu finns i andra former, säger Krister Widell.

Han arbetar som fristående konsult med intresse för nya digitala läromedel och med tidigare erfarenheter från bland annat Sveriges Utbildningsradio (UR) och Bonniers.

Idag finns leverantörer som erbjuder lärplattformar som är anpassningsbara för varje enskild skola. Men aktörer som exempelvis SLI, Axiell och Learnify erbjuder inget eget innehåll utan aggregerar innehåll från andra leverantörer, som till exempel filmer från UR, eller erbjuder verktyg för skolan att själva bygga sina lärresurser.

Finns det innehåll, alltså digitala läromedel att tillgå idag?

– Åsikterna går isär. Visst finns det massor med innehåll men det är ostrukturerat, man behöver metoder att hantera innehållet. Andra menar att det saknas, och man väntar på att de traditionella läromedelsföretagen börjar producera digitala läromedel.

Från läroboksföretaget
Gleerups är en stor leverantör av utbildningsmaterial som nyligen har lanserat en serie interaktiva läromedel för gymnasieskolan. Försäljningschef Christer Ottosson påpekar att läromedel är så mycket mer än bara fakta.

– Idag har fakta blivit mer lättillgängligt via internet men det kan inte ersätta skolböckerna. Läromedel ska paketera fakta specifikt för målgruppen, på rätt språklig nivå, med rätt tonfall och med en avvägd ökningstakt i svårighetsgraden. De ska inkludera ett genusperspektiv, mångfald och följa läroplanens målsättningar, säger Christer Ottosson.

Gleerups är noga med att påtala att det är en helt ny produktkategori som lanseras, inte bara en digital version av läroböckerna. De innehåller utöver text och bild även ljud, film, animeringar och laborationer och eleven kan själv testa sina kunskaper i programmet. Produkterna ska kunna användas oberoende av plattform, på datorn i skolan, i hemmet, på en surfplatta eller med en smartphone på bussen. Dessutom inkluderas funktioner som främjar kommunikation och ett mer socialt lärande.

Christer Ottosson väntar med intresse på att få se hur försäljningen av de nya digitala produkterna går. 60 procent av inköpen av läromedel till gymnasieskolan görs i perioden juni-september.

Påverka utvecklingen!
Krister Widell vill få beslutsfattare och upphandlare i kommunerna att börja tänka.

– Skolan kan inte passivt betrakta utvecklingen som sker hos innehållsleverantörerna och lärplattformarna. Det ligger i allra högsta grad i skolans intresse att ställa krav på sina leverantörer, säger Krister Widell.

En viktig fråga gäller att enas om gemensamma metadata som gör det möjligt söka och finna rätt digitala lärresurser.

– Metadata är alltså basala uppgifter om innehållet, ett sätt att beskriva innehållet.

Det är svårt att förutse hur marknaden kommer att utvecklas, men Krister Widell har ett önskescenario.

– Drömmen vore ett Google för lärresurser, där samtliga digitala läromedel fanns sökbara. Det vore bra för skolorna. Varje enskild läromedelsleverantör vill förstås bli dominerande och upprätta enskild försäljning direkt till skolan. Men skolan vinner på om urvalet blir så stort som möjligt och sökbart i en funktion.

Nya distributionsformer
Fördelarna med digital distribution är flera, materialet kan till exempel hållas uppdaterat och sökbart, och kan även generera användarstatistik. Jämför man med utvecklingen i musikbranschen har streamat innehåll vunnit fördelar som affärsmodell. Fördelarna går att finna hos både tillverkare och kunder.

– Molntjänster och streaming är en viktig del i framtidens distribution. Som innehållsleverantör slipper du skicka ut filerna med allt vad det innebär i copyright-risker. Och köparna ser fördelarna med att inte behöva äga och administrera innehållet på egna datorer eller servrar, säger Krister Widell.

Och han är säker på att skolorna är beredda att betala för användningen.

Kritik mot det digitala
Idag förekommer en debatt kring elevernas sjunkande läsförmåga i Sverige och dess eventuella koppling till att vi läser allt färre böcker i tryckt form. Litteraturutredningen som publicerades under våren presenterar resultat från flera internationella studier som bekräftar att svenska elever blir allt sämre på läsförståelse.

I debatten framhålls bland annat att datoranvändandet tränger ut läsningen. Men samtidigt visar undersökningar att eleverna blivit bättre på att läsa texter som innehåller grafisk information, exempelvis kartor och tabeller, en typ av information som är vanligare på internet.

Tror du att den nya digitala världen minskar elevernas läsförståelse?

– Oj, det är en svår fråga. Det är klart att om unga människor i dag spelar dataspel istället för att läsa böcker så påverkar det intresset för läsning. Men jag är övertygad om att vi utvecklar andra kompetenser. Om man läser vad media skriver kan man få uppfattningen att den nya generationen inte kan någonting. Medan jag menar att de vet mer än någonsin, men vi ser inte det när vi mäter på det gamla sättet, säger Krister Widell.