Partnering i byggprojekt – en framgångssaga?

Nya metoder i syfte att effektivisera, jobba smartare, snabbare och billigare smyger sig in i alla branscher, även i den traditionsbundna byggbranschen. Partnering introducerades på den svenska marknaden för drygt 10 år sedan, en modernare samarbetsform där ledord som förtroende och förståelse skulle öka samverkan parterna emellan. I ett partneringprojekt frångår man sina traditionella roller och arbetsmetoder, bildar en gemensam organisation, med gemensam ekonomi och gemensamma mål. Men har denna moderna samarbetsform effektiviserat byggprojekten och resulterat i färre konflikter och nöjdare beställare?

Ett byggprojekt är en komplicerad process som präglas av samverkan mellan i första hand byggherre och entreprenör, men även hyresgäster, konsulter, leverantörer, underentreprenörer med flera. I ett partneringprojekt arbetar alla, oavsett vilken sidan man representerar, för en strukturerad samverkan och projektets bästa..

Gemensamt för dessa projekt är att det finns; en uttalad konfliktlösningsmetod, gemensamma mål utöver vad som framgår av kontraktet, samt ett system för uppföljning av mål och förbättringar av projektet.

Vad gäller vid upphandling av ett partneringprojekt?
Beställare som lyder under reglerna för offentlig upphandling måste inleda partneringprojektet genom att förbereda en upphandling. Upphandlingen kan antingen omfatta bara planerings-/projekteringsstadiet, och då utmynna i ett förfrågningsunderlag till byggprojektet, eller hela partneringprojektet. En upphandling av sk strategisk partnering omfattar vanligen hela partneringprocessen, och kan bl.a. ske genom ett ramavtal. I de fall upphandlingen endast avser planeringsstadiet måste byggentreprenaden upphandlas separat efteråt. Här är det viktigt att känna till att en entreprenör som har deltagit i partnering för att ta fram förfrågningsunderlaget kan normalt sett inte delta i upphandlingen av byggentreprenaden.

Den kunskap om projektet som upparbetats av entreprenören går då förlorad. Detta är ett tungt vägande skäl till att upphandla hela partneringprojektet vid ett och samma tillfälle. En upphandling av partneringavtal innehåller mycket mer omfattande sk mjuka utvärderingskriterier. Det är alltid svårt för en upphandlande myndighet att finna lämpliga kriterier som inte är otydliga.

Att genomföra ett partneringprojekt
När ett partneringavtal väl har ingåtts är det dags att påbörja arbetet med projektet. Normalt inleds detta med en gemensam workshop, där parternas respektive arbetsgrupper integreras med varandra och arbetet fördelas utifrån gemensam kompetens. Parterna går igenom mål och strategier för projektets genomförande, och frågor som ofta belyses är kostnadskontroll, tekniskt utförande och kvalitet. Integrationen mellan parterna ska hämma konfliktbenägenheten och även medföra att om konflikt uppkommer ska denna kunna lösas så snabbt som möjligt på rätt nivå.

Intresset är stort för partnering i byggbranschen
Det framhålls ofta att partnering skapar en effektivare byggprocess med kortare byggtider, lägre kostnader och högre kvalitet. Entreprenörerna tilltalas av den öppenhet och det förtroende som präglar ett partneringprojekt, samt ser möjlighet till en bättre och mer långsiktig kundrelation. I Sverige har antalet partneringprojekt ökat sedan 2003. Offentliga beställare visar dock en viss tveksamhet gällande LOU/LUF och mjuka utvärderingskriterier, och det finns en gemensam uppfattning om att partnering främst är för de riktigt stora byggprojekten. Beställare inom anläggningssektorn har generellt en mer positiv inställning till partnering och ”projekt med utökad samverkan”.

Det är viktigt att alltid komma ihåg att det underliggande avtalet som reglerar själva entreprenaden alltjämt är ett ABT/AB-avtal. Några partsförhandlade standardvillkor för partneringprojekt finns inte. Alla de formkrav och detaljregler som gäller enligt ABT/AB gäller alltjämt mellan parterna. Om parterna i slutändan inte kan lösa en konflikt inom samverkan är det reglerna enligt ABT/AB som gäller mellan parterna. Att alla aviseringar och andra formkrav enligt ABT/AB har uppfyllts är då särskilt viktigt för en part. Vår erfarenhet visar att det kan vara särskilt svårt att upprätthålla den disciplin som krävs för att följa entreprenadavtalet inom ramen för ett partneringprojekt.

Ny undersökning av parterning
Under juni 2013 presenterades rapporten ”Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013” i vilken 444 nyligen färdigställda bostads- och kontorsprojekt undersökts. Rapporten är baserad på intervjuer med byggherrarnas projektledare och byggföretagens platschefer och har sammanställts i ett gemensamt projekt av bl.a. Sveriges Byggindustriers Region Väst, Byggnads, Chalmers samt Sverige Bygger, med Per-Erik Josephson, professor på Chalmers, som huvudansvarig för rapporten.

Rapporten har blivit mycket uppmärksammad då den delvis berör partnering. Bland annat framgår det att partnering tillämpades vid 26 % av bostadsprojekten och vid 33 % av kontorsprojekten. Den sammantagna slutsatsen var att beställarens projektledare inte upplever någon skillnad mellan partneringprojekt och  övriga projekt, utan snarare att det fanns en tendens till att beställarna varit mindre nöjda vid partneringsprojekt än vid övriga projekt och att processen vid partneringprojekt varit något mer störningsbenägen. Anledningarna till detta utvecklas inte närmare. Viktigt att komma ihåg, som rapporten framhäver, är att partnering tillämpas i olika former. Därför menar författarna att det krävs djupgående studier i enskilda partneringprojekt för att verkligen förstå effekterna av samarbetsformen på ett korrekt sätt.

Rapportens slutsats är ett bakslag för partnering. Det är därför återigen viktigt att poängtera att partnering inte är en entreprenadform utan en samarbetsform. Vad partnering exakt innebär i byggentreprenad och hur partnering ska definieras inom byggbranschen råder det dock olika meningar om. Det finns en rad olika beskrivningar av partnerings innebörd och hur partnering bör användas och förstås. Förklaringen till att definitionerna varierar beror delvis på att varje partneringprojekt är unikt men också på vilken tilltro parterna sätter till samverkansformen. Varje projekt måste skräddarsys utifrån projektets storlek, karaktär, nyttjarens behov och verksamhet, samt kundens ambitionsnivå. Enligt vår uppfattning är partneringprojekten inte annorlunda än något annat byggprojekt och medför inte mindre arbete för beställaren när projektet definieras, utan tvärtom mer. Rapporten till trots anser vi att det finns alla förutsättningar att utföra en byggentreprenad som partneringprojekt med ett resultat som motsvarar de högt ställda förväntningarna hos både beställare och entreprenör.

Tips på hur du lyckas med partnering i ett byggprojekt
För att genomföra ett lyckat partneringprojekt ska alla parter vara medvetna om att partnering är ett arbetssätt och inget annat. Beställaren och entreprenören  måste skilja på samverkansform, entreprenadform och ersättningsform. Aviseringar och andra krav enligt ABT/AB måste följas även vid partnering. Brister en part i att följa de formkrav som finns i ABT/AB kommer det leda till en sämre juridisk sits vid en eventuell framtida konflikt mellan parterna. En beställare måste engagera både sig och nyttjaren i tidigt skedet och vara noga med specifikation av krav som gäller för entreprenören. De gemensamma målen ska vara tydliga och mätbara och framgå av förfrågningsunderlaget.

Entreprenadavtalet ska innehålla klausuler som främjar öppenhet, strukturerade möten och tydlig kommunikation. Likaså ska en metod för teknisk samverkan och k
onfliktlösning finnas i avtalet. Organisationen i ett partneringprojekt ska fungera som en integrerad organisation. Det är på individnivå som det avgörs om projektet blir framgångsrikt eller inte. Och, om det inte blir framgångsrikt ska det finnas ett bra avtal att förlita sig på.

Moll Wendén Advokatbyrå