Bygger upp kommunal beredskap nu

Kommunerna kan inte vänta till 2027 när den nya lagen om kommuners och regioners beredskap träder i kraft.
– Det är en försening vi inte har råd med, framhåller Michaela Fletcher (M), Kommunstyrelsens ordförande i Österåkers kommun.

Hon pekar på att Sverige befinner sig i en ny säkerhetspolitisk verklighet. I en tid präglad av osäkerhet och ständigt föränderliga förhållanden står kommunerna inför en avgörande utmaning.

Michaela Fletcher, KSO, Österåker.
Foto: Österåkers kommun.

– Därför går vi i Österåkers kommun före. Vi vill avsätta nära en procent av vår omsättning de närmaste tre åren för att bygga upp vår beredskap redan nu, förklarar Michaela Fletcher.

I en debattartikel beskriver hon att det handlar om att snabbt säkerställa ett robust och effektivt beredskapssystem för att möta dagens och framtidens utmaningar. Konkret innebär det bland annat investeringar i bränslelager så att räddningstjänst och hemtjänst kan fortsätta sin verksamhet vid en kris.

Matreserv och trygghetspunkter

Men kommunen behöver också ha en livsmedelsreserv som räcker för de mest utsatta invånarna vid försörjningsstörningar, liksom reservkraftverk för trygghetspunkter där invånarna kan värma sig och få information vid ett långvarigt elavbrott. Större reservkök som kan förse invånarna med mat i en krissituation behövs också och dessutom ska samordnare finnas för att säkerställa att kommunala verksamheter kan hantera en kris så effektivt som möjligt.

– Österåker blir pilotkommun för att hela Sverige ska få en bättre säkerhet och jag ser gärna att fler kommuner följer efter, avslutar Michaela Fletcher .

Inlägget var ursprungligen infört i Dagens Samhälle.

Bilden på förstasidan:
Foto: Moderaterna i
Österåkers kommun.