Energidebatten har medvind

Energidebatten har fått rejäl vind i snurrorna sedan regeringen lade fram sina tankar och förslag om framtida svensk kärnkraft.
– Det finns en betydande risk för att lokalpolitiker använder den utredning om kärnkraft som i dagarna presenterats som argument för att inte tillstyrka vindkraftsetableringar.

– Men vindkraften behövs oavsett hur det faktiskt går i framtiden med kärnkraftsplanerna. Därför är krav på saklig hantering av vindkraften nödvändiga, framhåller tre professorer vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).

Deras tankar framförs i Sydsvenskan den 18 augusti och de tre är Mårten Dunér, fd tekniskt råd, Mark- och miljödomstolen, adjungerad professor, BTH, Lars Emmelin, professor emeritus i miljöbedömning i fysisk planering, BTH, Peter Schlyter, professor i fysisk planering, BTH.

Professorerna föreslår att kommunerna tvingas ta fullt ansvar för vindkraftlokaliseringen, som de gör för all annan användning av mark- och vattenområden. Detta kan ske genom att miljöprövningen enligt miljöbalken avskaffas och planering av vindkraft inordnas i plan- och bygglagen, PBL. ”Kommunerna får då inflytandet över vindkraftens lokalisering – men måste också ta ansvar för att beslut kommer tidigt i processen, är förutsägbara och sakligt underbyggda”, menar de tre professorerna.

Lösningen är enligt dem att ”tvinga kommunerna ta ett seriöst ansvar för vindkraftens etablering.” Det innebär krav på underlag och process, men också utökad kontroll. Professorerna avslutar: ”Vetorätten” var en ogenomtänkt och hastigt tillkommen nödlösning på det politiska problemet att ta ifrån kommunerna rådighet över mark- och vatten.

Det är hög tid att få ordning på detta.

S bör ställa motkrav

Samma dag framför tre debattörer från Arena Idé på DN Debatt tanken att ”Socialdemokraterna bör ställa skarpa motkrav på satsningar som gynnar vanligt folk” för att gå med på regeringens kärnkraftsplaner.

Debattörerna – Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, samt Vilgot Österlund, statistiker, Arena Idé – skriver:  ”Staten ska låna upp till 300 miljarder kronor som sedan lånas vidare till kärnkraftsföretaget som bara behöver stå för 25 procent av finansieringen själv. Utredaren föreslår vidare att företagen ska vara garanterade ett elpris på 80 öre per kilowattimme i 40 år. Det finns flera skäl att vara kritisk mot förslaget.”

Kärnkraften bör drivas i statlig regi, anser de båda. ”Om skattekollektivet ska stå för nästan hela notan, borde de också få del av de eventuella vinsterna. Ny kärnkraft bör endast få drivas av statliga Vattenfall.”

De påpekar också att det även finns en säkerhetspolitisk aspekt av att äga kärnkraften; i händelse av krig eller kris är det statens ansvar att säkra kärnkraftverken. ”Kriget i Ukraina är en smärtsam påminnelse om att kärnkraft inte är vilket kraftslag som helst.”

I ett inlägg i Svenska Dagbladet den 20 augusti menar företrädare för Svenskt Näringsliv att det är rätt och riktigt att staten är med och finansierar utbyggnaden av svensk kärnkraft. De skriver, bland annat: ”Utredningens förslag handlar om att staten lånar upp pengarna till låg ränta som kärnkraftsbolaget i sin tur får låna av staten. Pengarna ska alltså betalas tillbaka, med ränta. Bolagen kommer dessutom att ställa en avsevärd del av sitt eget kapital som säkerhet i projektet.”

Debattörerna, Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, samt Michelle von Gyllenpalm, expert energipolicy, anser att det är viktigt att inse att byggandet av ny kärnkraft inte är en kostnad, utan en investering för Sverige som nation; ”en investering som säkerställer tillgången till fossilfri och leveranssäker el under mycket lång tid.” 

Michelle von Gyllenpalm.
Foto: Stefan Tell/Svenskt Näringsliv.