Expert kritisk till ny upphandlingsregel
Att upphandlande myndigheter ska ges rätt att gå in och tolka parternas kollektivavtal är ett direkt angrepp på den svenska modellen. Det menar Niklas Beckman, arbetsrättsexpert, apropå regeringens utkast till lagrådsremiss.
Det är Svenskt Näringsliv som rapporterar om detta i sitt nyhetsbrev, där man också berättar att organisationen lämnat ett remissvar på utkastet till lagrådsremiss ”Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling”.
Förslaget innefattar bland annat att alla upphandlande myndigheter får rätt att tolka parternas kollektivavtal för att sedan sätta gränser för lägsta lön. I dag finns det närmare 700 centrala kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.
Nyhetsbrevet citerar Niklas Beckman som hävdar att det är arbetsmarknadens parter som har till uppgift att tolka kollektivavtalen, inte myndigheter/staten. Han menar också att myndigheterna saknar de nödvändiga kunskaperna för att kunna tolka avtalen rätt. ”Inte sällan är vi parter också oense om tolkningarna och man måste ofta ha kunskap om hur själva förhandlingen gick till för att kunna göra en korrekt tolkning. Tvister om tolkningar avgörs idag av domstolar utan statlig inblandning”, påpekar arbetsrättsexperten.
En annan synpunkt är att kraven på svenska anbudsgivare kommer att kunna ställas högre än kraven på utländska anbudsgivare. Detta kan leda till att svenska företag får svårare att konkurrera om uppdragen som i stället hamnar hos utländska aktörer.
Bilden: Niklas Beckman, arbetsrättsexpert. Foto: Svenskt Näringsliv.
Jag håller helt med om vad Beckman säger. Det kan inte vara meningen att upphandlande myndigheter ofta utan kunskap om hur kollektivavtalen kommit till och heller ingen kunskap om innehåll i dem, ska tolka dessa för att sätta krav på lägsta lön. Det blir då problematiskt att myndigheterna inte heller har tillräckliga arbetsrättsliga kunskaper för att även om man kan läsa kollektivavtal göra riktiga tolkningar. Arbetsrätten skiljer sig ganska mycket från vad upphandlare normalt arbetar med även om begreppet upphandlare idag har vidgats betydligt de senaste åren. Det blir även som Beckman säger om jag förstått det hela rätt ett problem att svenska leverantörer kommer att hamna i ett sämre läge och faktiskt bli diskriminerade därför att de är svenska om man ska göra som lagrådsremissen föreskriver. Det är inte tillåtet enligt de fem heliga principerna.
Jämlikheten gentemot utländska företag ska åstadkommas av strängare utstationeringsdirektiv och Upphandlingsmyndigheten ges en viktig roll.
Vi har väckt frågor såsom:
– Hur ska normalt mycket precisa upphandlingskrav med krav på öppenhet och förutsebarhet kombineras med svenska kollektivavtal, som ibland är sifferlösa och inte allmänt tillgängliga
– Hur ska man undvika negativ särbehandling av svenska företag jämfört med utländska företag
– Hur ska man undvika att utstationeringslagen, dvs lagen som reglerar villkoren för personal hos utländska företag som arbetar i Sverige under begränsad tid, blir nedre gränsen för upphandlingskraven för alla företag inklusive svenska och att utstationeringslagen missbrukas
– Hur hanteras utländska kollektivavtal huruvida dessa uppfyller de särskilda kontraktsvillkoren
– Hur undviker man att slå sönder den svenska modellen på avtalsområdet genom särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar samt
– Hur hanteras varor och tjänster som produceras och utförs åt upphandlande myndigheter i annat land t ex gällande byggmaterialindustrin och tekniska konsulter, ska samma krav kunna ställas i dessa fall.
Övriga önskningar såsom:
– Upphandlingsmyndigheten bör få en viktig roll i form av stöd för alla upphandlande myndigheter att ange kollektivavtalsliknande villkor
– Upphandlingsmyndigheten bör identifiera och utfärda obligatoriska regler för branscher med problem, där krav på kollektivavtal ska tillämpas
– Upphandlingsmyndigheten bör formulera generella krav och vilka kollektivavtal som ska tillämpas av upphandlande myndigheter samt vad som är frivilliga krav samt
– Upphandlingsmyndigheten bör få en viktig roll i form av stöd vid rättsliga prövningar av kraven.
Vårt förhållningssätt är
– att vara uppmärksam på om ett anbud och ersättningskrav förefaller vara onormalt lågt
– att vara medveten om problem med språkförbistringar på byggarbetsplatserna
– att ojämlika arbetsvillkor kan råda samt
– anser att god arbetsmiljö ska gälla alla.
Vi anser att intentionerna i remissen medverkar till en god och rättvis utveckling.
Hej Ulla! Tack för kommentaren. Vi får se om fler hakar på och tycker till i frågan.