Förintelsens minnesdag i fokus

Den 27 januari uppmärksammas Förintelsens minnesdag. Sedan 2001 har Förintelsens minnesdag varit en nationell minnesdag. År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag.

På Forum för levande historia uttrycks det på följande vis: Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde. I samband med Förintelsens minnesdag arrangeras manifestationer, seminarier och skolprojekt på många orter runt om i Sverige.

Inlägg i medierna

Inför minnesdagen publiceras flera debattinlägg i svenska medier.

Dagen för minnet av Förintelsens offer, fungerar som en påminnelse om en av historiens allra mörkaste stunder och den betydelse den har för dagens globala utmaningar, påpekar Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, båda ordförande för Sveriges Lärare. 

Johanna Jaara Åstrand.

Att föra vidare minnet av Förintelsen är inte bara ett historiskt åtagande, utan också en nödvändig insats för att förstå och forma vår samtid, menar de. I tid av krig och ökad antisemitism är en av skolans viktigaste uppgifter att föra vidare minnet av Förintelsen, skriver de på debattplats i Altinget.

Minister varnar

Utbildningsminister Mats Persson (L) varnar för att negligera judehatet och menar att alla i samband med Förintelsens minnesdag bör fundera över hur vi hamnade här igen.

Utbildningsminister Mats Persson (L).

I Expressen hävdar han att judehatet inte har minskat i Sverige, det har ökat. ”Närmare hälften av svenska judar har den senaste tiden diskuterat att flytta från Sverige. Hatet återfinns inom en mängd olika ideologier, religioner och kulturer. Ibland är hatet centralt, ibland mer perifert – men den finns där och väntar på sin tid.”

Kulturell antisemitism

Enligt utbildningsministern finns en djuprotad kulturell antisemitism i Mellanöstern, både bland muslimska och kristna grupper. Denna finns nu också här bland oss i Sverige, men bortförklaras som missförstånd och feltolkningar.
– Det är ett misstag. Ett lika stort misstag är att blunda för antisemitismen inom etablerade delar av samhället.  Det blir inte minst tydligt inom delar av akademin, framhåller Persson.

Han hävdar att hatet existerar i hela utbildningssystemet: ”Konsekvensen blir att judiska elever i grundskolan hålls hemma, studenter och medarbetare på landens lärosäten vågar inte leva ett öppet judiskt liv /…/ Därför behövs också ett folkligt civilkurage som ryter ifrån när det förtäckta judehatet gör sig påmint. Först då kan vårt samhälle läka och vår nationella minoritet åter känna sig trygga och som en del av vårt land.” 

Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare, avslutar:
”Lärare är nyckelpersoner i att forma en generation som inte bara minns det förflutna utan också förstår dess relevans för dagens samhälle.”