Förslag mot bristen på sjuksköterskor

Trots att det är fantastiskt att vara sjuksköterska larmar stora delar av hälso- och sjukvården och myndigheterna om att behovet av sjuksköterskor ökar. Nu lägger Svensk sjuksköterskeförening fram förslag för att stärka sjuksköterskornas ställning och därmed motverka bristen.

Världshälsoorganisationen, WHO, beräknar att den globala bristen på sjuksköterskor uppgår till sex miljoner. Prognosen för framtiden pekar mot 27 miljoner.

Socialstyrelsens rapport om tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården presenterades tidigare i år. I den årliga rapporten publicerar Socialstyrelsen också en ny analysmodell som stöd för att arbeta med kompetensförsörjningen.

Myndigheten har kartlagt 22 legitimationsyrken och samtliga läkar-, sjuksköterske- och tandläkarspecialiteter bland annat genom enkäter till regionerna, fack- och yrkesorganisationer och till landets kommuner.

Har försämrats under 2022

Rent generellt bedöms personalbristen ha försämrats för majoriteten av regionerna under förra året, när det gäller legitimationsyrkena sjuksköterska, specialistsjuksköterska, röntgensjuksköterska och tandhygienist, uppger Åsa Olsson, utredare vid Socialstyrelsen.

Oili Dahl, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening, påpekar i ett inlägg att sjuksköterskors ledarskap inom omvårdnad ”är en strategiskt viktig framtidsfråga för hälso- och sjukvården”. Hon menar att ett förstärkt ledarskap kommer att öka möjligheterna att rekrytera och behålla sjuksköterskor, vilket är en förutsättning för en god och säker vård för befolkningen.

Oili Dahl. I dag, den 12 maj, är det Internationella sjuksköterskedagen vilket uppmärksammas världen över. ”Sjuksköterska är ett krävande men fantastiskt yrke”, menar Oili Dahl.

Svensk sjuksköterskeförening presenterade den 12 maj 2023 ett förslag i fem punkter som man menar kan minska brister på sjuksköterskor och stärka vården:

* Inför ledningsstrukturer inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor finns på samtliga ledningsnivåer och har beslutsmandat.

* Inför befattningar som chief nurse officer, CNO, i högsta ledningen för primärvård/nära vård, primärkommunal vård och sjukhusvård.

* Utöka antalet förenade anställningar mellan högskola och klinik för att utveckla den patientnära omvårdnaden.

* Instifta ett nationellt program för chefer i att leda omvårdnad.

* Inrätta en tjänst som Sveriges CNO, placerad vid socialdepartementet och med ett autonomt uppdrag som omfattar omvårdnad på både internationell och nationell nivå.

Källor: Socialstyrelsen, Dagens Samhälle.