Hur klarar Sverige en framtida pandemi?
Vilka lärdomar som ska dras av covid-19-pandemin samt hur Folkhälsomyndighetens agerande ska utvärderas – och av vem. Det är frågor som debatteras just nu.
Vid en framtida pandemi är det helt avgörande att det finns beredskap för storskalig testning. Testerna måste även kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt. Det hävdar Therese Hazelius, vd Swedish Labtech, branschorganisationen för företag inom diagnostik, laboratorieutrustning, analys och bioteknik.
Therese Hazelius.
I ett inlägg i Dagens Medicin skriver hon: ”Vad vi egentligen behöver är en konkret strategi för att snabbt möjliggöra storskalig testning. Annars riskerar vi att återigen hamna i en samhällskris, med onödigt mänskligt lidande som följd.”
Vi vet inte när nästa pandemi kommer, men vi vet att den kommer. Vågar vi då förlita oss på att smittspridningen naturligt dämpas med tiden, eller ska vi stå beredda att införa konkreta åtgärder och en tydlig ansvarsfördelning?
Vem ska granska?
En annan debatt som pågår handlar om hur granskningen av Folkhälsomyndighetens insatser under pandemin ska gå till. ”Det behövs en opartisk forskningsgrupp som kan granska Folkhälsomyndighetens insatser under pandemin”, menar Johan Alvner, Peter Galatius, Peet Tüll och Petra Östergren.
Petra Östergren, en av
debattörerna.
Foto: Lunds universitet.
Deras inlägg publiceras i Altinget. Inlägget riktas till socialminister Jakob Forssmed (KD) som svarat på ett tidigare inlägg undertecknat av de fyra. ”Vi alla är betjänta av att pandemiåtgärderna blir belysta från flera olika håll”, erkände socialministern i det svaret.
Vidare betonade Forssmed att tanken med regeringens uppdrag är att i närmare detalj utvärdera den praktiska hanteringen samt undersöka effekter av testning, smittspårning och övervakning. ”Den typen av utvärdering är Folkhälsomyndigheten bäst lämpad att genomföra”, skrev socialministern.
De fyra debattörerna håller alltså inte med utan kräver att en oberoende instans genomför utvärderingen.
Riksrevisionen framhöll i en granskningsrapport (RiR 2023:9) att det nationella smittskyddet inte är anpassat för en storskalig smittspridning. Det nationella smittskyddet fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier, konstaterar Riksrevisionen. Man anser även att ”brister i regelverk, otillräckliga system och data för nationell övervakning, och ett delat ansvar för vårdhygien påverkar smittskyddets effektivitet”. Ord och inga visor, med andra ord.
Förslag i fem punkter
Folkhälsomyndigheten själv presenterade på DN Debatt den 13/5 2023 fem områden där åtgärder krävs inför framtida samhällskriser. ”Sverige och världen har tagit sig igenom den stora covid-19-pandemin. Men även om den omedelbara faran är över ser vi svagheter i Sveriges smittskyddslagstiftning och beredskap” konstaterade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Karin Tegmark Wisell. Foto:
Lena Katarina Johansson
/Folkhälsomyndigheten.
En modern smittskyddslagstiftning är den första av de fem punkter som myndigheten lägger fram. ”I en globaliserad värld ökar behovet att snabbt kunna anpassa åtgärder för att möta olika typer av hälsohot”, heter det. Som nummer två föreslås ”ett i regionen centralt placerat smittskydd med kapacitet att snabbt skala upp”. Myndigheten menar att berörda verksamheter behöver vara dimensionerade för att kunna ställa om med kort varsel. Dessutom ska de organiseras centralt i regionen så att verksamheten kan ta det samlade ansvaret för smittskyddsarbetet inom regionen, något som smittskyddslagen föreskriver.
Folkhälsomyndigheten berör inte explicit spörsmålet om testning i den artikeln och tar inte heller upp frågan om granskningen av myndighetens agerande under pandemin.