Korruption en orsak till konflikt

Korruption är en underliggande orsak till konflikter. Påpekandet kommer från Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International (TI) Sverige.
– Vi kommer att fortsätta fokusera på transparens, integritet och ansvarutkrävande i arbetet mot korruption – både lokalt och globalt, försäkrar han.

I en krönika understryker Ulrik Åshuvud att även lokala beslut i Sverige kan få globala och långtgående konsekvenser.

– Ett exempel är Ericssons upprepning av avsevärda brister i regelefterlevnad, det vill säga i det här fallet ren korruption i Irak, som smörjmedel för att kunna fortsätta sin verksamhet mitt under en pågående konflikt skapad av en terrororganisation. Samtidigt fortsätter storbanker, senast Credit Suisse, att möjliggöra penningtvätt för de personer som skapar konflikt eller är en del av omfattande kriminell verksamhet, exemplifierar Ulrik Åshuvud.

Otänkbart – tills nu
– Att jag skulle inleda nyhetsbrevet i februari 2022 med att konstatera att det är krig i Europa var något som för några månader sedan var helt otänkbart, skriver ordföranden i TI Sverige.

Han tillägger att det som för någon vecka sedan kändes helt osannolikt nu är verklighet i form av fullt utvecklade strider i Ukraina.

– Det är en fullkomligt oacceptabel attack som medför stort mänskligt lidande och som får långtgående konsekvenser – både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.

Transparency International har uttalat sig om attacken här.
  
Ökande mutbelopp 
Även den svenska organisationen Institutet mot mutor (IMM), tar upp temat korruption. I organisationens årliga rättsfalls-samling för 2021 konstateras att ovanligt många personer åtalades för mutbrott, där nio av tio dömdes för gärningen.

Den totala summan för mutorna har skjutit i höjden och ökat med cirka 605 procent. Samtidigt hamnar en ny sektor i topp för antalet domar under ett år där flera stora mutbrottsmål förekommit, framhåller IMM på sin webbplats.

År 2021 uppgick totalsumman till över 117 miljoner kronor, jämfört med 16,6 miljoner kronor under 2020. Det motsvarar en ökning på cirka 605 procent!

Samtidigt skiljer värdet av de olika mutorna sig åt, från 500 kronor som lägst till närmare 51 miljoner kronor för den högsta mutan, påpekar IMM. Den typiske mutbrottslingen är en man, där givaren av mutan arbetar i privat sektor och mottagaren inom offentlig sektor.

Data, IT och tele
Under 2021 förekom flest mål inom data, IT och telekommunikation. Detta beror enligt IMM främst på ett enskilt företag som erbjudit IT-utbildning med tillhörande förmåner till ett flertal offentliganställda. Sedan kommer sektorerna avlopp, avfall, el och vatten samt transport och fordon.

Bygg och anläggning samt vård och omsorg, som vanligen är sektorer som hamnar i topp, har lägst antal i år, med enbart ett mål vardera.

”Hutlösa summor”
– Även om antalet mutbrottsmål hållit sig på en relativt jämn nivå sedan 2017 så har mutbeloppen ökat markant under förra året. En anledning till detta är att det under 2021 handlat om flertalet mål med systematisk brottslighet. Dels gäller det återkommande mutbrott där värdet uppgår till hutlösa summor. Dels är det återkommande förslag om ett brottsligt upplägg till flera olika aktörer, säger IMM:s generalsekreterare Hayaat Ibrahim.

Texten uppdateras. OFFENTLIGA AFFÄRER söker Ulrik Åshuvud för svar på frågor.