Lagrådet kritiskt: ”Vidlyftigt regelverk”

Regelverket är mer vidlyftigt än vad som är motiverat och det borde vara möjligt att banta regelmassan avsevärt. Det konstaterar riksdagens Lagråd i sitt remissyttrande över regeringens förslag till nya lagar på upphandlingsområdet.
Nu riskerar införandet av lagarna att försenas ytterligare. Det handlar om lag om offentlig upphandling (LOU), lag om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), samt lag om upphandling av koncessioner (LUK).
Efter åtta månaders granskning konstaterar Lagrådet att regleringen blir svåröverskådlig och därmed svår att tillämpa redan genom sin omfattning.
”Lagarna innehåller bestämmelser av skiftande slag. Flera är sådana att de knappast kräver lagform – om de alls fyller någon funktion. I lagarna finns omfattande regleringar av förfaranden och metoder som ligger varandra så nära att det kan ifrågasättas att de behövs vid sidan av varandra, särskilt som det under föredragningen har upplysts att somliga av dem knappast används.”
Lagrådet konstaterar att bristerna finns redan på direktivnivå men att detta inte är någon ursäkt för att låta oklarheter i direktiven finnas kvar i den svenska lagen:
”Direktiven uppvisar brister av olika slag. Det finns bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga eller som är tvetydiga och kan ges olika innebörd. Andra har en innebörd som visserligen är begriplig, men som är oförnuftig. Det finns också bestämmelser som strider mot andra bestämmelser. Brister av nu angivna slag bör inte utan vidare godtas i den svenska lagstiftningen. I vissa fall kan man komma till rätta med bristen genom att den svenska versionen av en direktivbestämmelse tolkas med stöd av andra språkversioner av direktivet. I andra fall måste bestämmelser ges en rimlig innebörd efter vad som kan antas ha varit direktivförfattarnas avsikt. Det bör nämligen – som Lagrådet alltså har framhållit i tidigare lagstiftningsärenden – inte komma i fråga att låta en oklarhet i direktivet stå kvar i den svenska lagen.”
Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att regeringen utvärderar Lagrådets synpunkter och skriver fram en proposition för riksdagen att behandla. Tidigast efter sommaren kan riksdagen tänkas klubba ett färdigt lagförslag.
Det innebär att lagarna inte kommer att vara införda den 18 april 2016, vilket markerar den tidsgräns som EU-reglerna stipulerar och som vi rapporterat om tidigare. I stället kan de nya upphandlingslagarna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017, om ens det.
Lagrådets yttrande kan läsas på följande webbadress: http://lagradet.se/yttranden/Nytt%20regelverk%20om%20upphandling.pdf
 
Christina Möll, upphandlingsjurist, ser en problematik med Lagrådets roll.
Lagrådet ska enligt 8 kap. 18 § regeringsformen granska 1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, 2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, 3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, 4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften, och 5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.
– Även om man i den juridiska litteraturen ibland lite populistiskt säger att Lagrådet ska fungera som en bilbesiktning som påpekar felen vid bilen, men inte åtgärdar felen, är det ju så att lagrådet ofta pekar på möjliga lösningar, alltså lagförslag. Lagrådets roll är rådgivande, men måste rimligtvis ha en rättskällestatus, vilket skapar än större osäkerhet i frågan, menar Christina Möll.
Hon tillägger att om konsekvenserna av lagrådets yttrande är: ”gör om, gör rätt” så är vi tillbaka på ruta ett och kanske borde man överväga upphandlingslagar som är ramlagar med införlivande av direktiven (på gott och ont) medan en mer långtidshållbar lag processas fram.