Lättare för byggbranschen att ställa klimatkrav

Byggsektorn kan bli en lika god del av den svenska fossilfria berättelsen som det första fossilfria stålet i Luleå eller världens bästa batterifabrik i Skellefteå. Det menar Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. 
– Att utveckla rimliga ambitioner som kan påverka såväl kommande lagstiftning som den offentliga upphandlingen kan skapa ett enormt förändringstryck, tillägger han.
Byggandet står för en stor del av fastighetsbranschens klimatpåverkan. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad arbetar Sveriges Allmännytta (tidigare SABO), kreditinstitutet Kommuninvest och IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med mål att ta fram en branschstandard för att beräkna klimatpåverkan och kunna ställa klimatkrav vid nyproduktion. Projektet vill även bli standardsättande för att integrera livscykelbaserade klimatkrav i finansieringen.
Startkonferens
Nyligen samlades byggbranschen till startkonferens i ett unikt samverkansprojekt som syftar till att reducera byggbranschens klimatpåverkan. I det aktuella projektet ingår förutom de ovan uppräknade aktörerna även bostadsföretag och entreprenörer, vilket gör att arbetet blir väl förankrat i branschen.
Nio bostadsföretag och entreprenörer i olika städer har utsetts till testpiloter och  ska upprätta klimatdeklarationer av faktiska byggnader, för att kunna ge förslag på krav som är rimliga att ställa på marknaden.
Svante Axelsson.
– Piloterna kan bli kärnan i byggbranschens gröna omställning, menar Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
Viktig steg i utvecklingen
Anders Ejlertsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet framhåller:
– Att kunna ställa klimatkrav på byggandet är ett viktigt steg i utvecklingen av en fossilfri byggbransch. Det här projektet och piloternas arbete kommer att ge oss vägledning i hur vi kan ställa de kraven på ett bra sätt, säger .
 
IVL har i tidigare studier visat att klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år. Därför är det nu viktigt att beräkna byggproduktionens klimatpåverkan, dessutom med en rimlig arbetsinsats och tillräckligt bra kvalitet så att de kan ställas i upphandlingar.
Branschstandard behövs
– Det behövs en branschstandard med regler för att ta fram klimatdeklarationer för byggnader. Utifrån en sådan branschstandard kan sedan olika stränga krav ställas beroende på byggprojekt, samtidigt som vi säkerställer att alla i branschen räknar på ett likvärdigt sätt, säger Helena Ulfsparre på Familjebostäder som är en av de första i Sverige att ställa klimatkrav i upphandling på bred front.
Testpiloterna kommer att använda sig av det branschgemensamma verktyget – Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM – som IVL har tagit fram och som gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt. Tidigare i år förenklades verktyget så att det blev möjligt att digitalt överföra mängder från kostnadskalkyler från byggprocesser till miljöberäkningsverktyget, vilket sparar både tid och pengar.
Gröna lån finansierar
Ett annat mål med projektet är att utveckla livscykelbaserade klimatkrav även för finansieringen. Kommuninvest, som via s.k. Gröna lån finansierar många energieffektiva bostadsprojekt inom allmännyttan, vill utveckla kraven till att beakta både energiprestanda i drift och klimateffekter från byggprocessen.
– Det är angeläget att stimulera den gröna omställningen redan på ritbordet. Idag erbjuder vi mer förmånlig finansiering för hus som möter krav på god energiprestanda, och det är ett naturligt steg att utvidga kraven till att omfatta även byggprocessen, där en så stor del av klimatpåverkan sker, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.
Om Kommuninvests Gröna lån och gröna obligationer
Under sitt ramverk för gröna obligationer lånefinansierar Kommuninvest svenska kommunala investeringsprojekt inom åtta områden, bland annat förnybar energi, gröna byggnader, kollektivtrafik och vattenhantering. Den 30 juni 2019 uppgick Kommuninvests portfölj av Gröna lån till totalt 284 projekt i 124 kommuner och regioner. Totalt hade 52,4 miljarder kronor beviljats, varav 35,5 miljarder kronor hade utbetalts.
För att finansiera de Gröna lånen utfärdar Kommuninvest gröna obligationer. Kommuninvest har motsvarande cirka 27,5 miljarder kronor utestående i fem gröna obligationer, vilket gör Kommuninvest till Sveriges största emittent av gröna obligationer.