Så byggs en god kontorsmiljö
Hur litet får ett kontorsrum vara? Måste vi sitta kvar i lokalerna och arbeta om ventilationen går sönder? Kan vi kräva dagsljus på arbetsplatsen? Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning innehåller 115 paragrafer men inga entydiga svar.
Medan frågorna som ställs om arbetsplatsen ofta är mycket konkreta så är Arbetsmiljöverkets föreskrifter mer svepande. Trots de många paragraferna saknas det entydiga svar, och i många fall rör det sig om rekommendationer som inte är tvingande.
Rätt utformning, val och storlek av kontorslokal kan bidra till ökad trivsel och bättre hälsa på arbetsplatsen. Likaså kan omsorgsfull planering av ljus-, ljud- och luftklimat förbättra arbetsmiljön avsevärt med vilket man även kan uppnå andra värdefulla egenskaper. Till exempel stimulerande ljus- och färgsättning, flexibilitet för förändringar, överskådlighet och goda ergonomiska förhållanden.
Något som inte är helt enkelt att svara på är frågan om hur stor en arbetsplats bör vara. Faktorer som arbetets art är avgörande, till exempel att prata i telefon kräver ofta större utrymme för att få tala ostört. Likaså varierar det hur mycket plats som krävs för arbetsredskap, typ datorer, bildskärmar, hyllor och förvaring etc.
Lokaler orsak till stress
En god arbetsmiljö är dock sammankopplad med arbetsplatsens storlek och hur den är utformad.
Detta påverkar trivseln och hur man mår, vilket i sin tur påverkar arbetsresultatet. Man uppnår sämre resultat om man man inte trivs med arbetssituationen än om man trivs.
Lokalernas utformning ger förutsättningar för kommunikation och överblick. Dessa möjligheter är viktiga för människors behov av orientering och att känna gemenskap.
Det är viktigt att arbetsgivarna känner till att lokalerna kan vara en orsak till stress. Till exempel kan ett litet rum ge en känsla av instängdhet och isolering. Medan ett stort rum, som delas med andra, kan ge upphov till sämre koncentration om man blir störd. Detta kan ha en negativ inverkan på effektiviteten.
Öppet kontor eller cellkontor
En viktig fråga är valet mellan cellkontor eller öppen lösning med kontorslandskap. De olika typerna har olika för- och nackdelar. Om man väljer en öppen lösning bör det vara för att det passar arbetet bättre, inte för att spara yta. En bra kontorsmiljö i en öppen lösning tar ungefär lika stor plats som cellkontor.
Öppna kontor ger större flexibilitet, underlättar kommunikation och möjligheten att arbeta i grupper, vilket kan leda till bättre gemenskap på arbetsplatsen. Största problemet är dock störande ljud.
Att höra andras samtal försvårar koncentrationen, men kan även vara en källa för information om det pågående arbetet.
I typen ”kombikontor” försöker man kombinera fördelarna hos cellkontor och öppna kontor genom arbetsplatser i små enskilda rum runt ett gemensamt öppet rum.
Bra ventilation
En god inomhusmiljö kräver bra ventilation för att föra bort luftföroreningar som fukt och dålig lukt. En väl fungerande ventilation innebär vanligtvis att temperaturen sänks men det är inte säkert att det går att ventilera bort allt värmeöverskott. Man måste kanske ta till andra typer av åtgärder som solskydd, placera om värmealstrande maskiner eller sänka temperaturen med hjälp av kylinstallationer.
Ofta är det för varmt på kontoren vilket också kan bidra till trötthet och nedsatt prestationsförmåga. Även för hög luftfuktighet inomhus kan ge sämre luft med risk för tillväxt av kvalster och mikroorganismer som kan orsaka hälsoproblem.
Ljus och belysning
Ljuset gör det möjligt för oss att uppfatta och förstå vår omgivning. Bra ljus på kontor fås från både dagsljus och belysning. Fönster vid arbetsplatsen är viktigt och hur fönster utformas är också viktigt eftersom det bestämmer dagsljusets karaktär och användbarhet, hur mycket dagsljus som kommer in i rummet, om ljuset bländar eller inte.
Dagsljusets bidrar både till energibesparing och att viktiga biologiska funktioner i kroppen fungerar så att vi mår bra och kan koncentrera oss på våra arbetsuppgifter. Det kan gälla att ta rätt beslut om enkla och praktiska saker som vilken tid på dygnet det är.
På ett kontor utförs många olika arbetsuppgifter som alla behöver sin typ av belysning. Ibland arbetar man sittande, ibland stående, ibland ensam, ibland i grupp, vilket ställer krav på en genomtänkt kontorsbelysning.
Att minimera bländning, skapa jämnhet i ljusbilden, tillräckligt ljus på rätt ställe, är några av de grundläggande kraven på en bra kontorsbelysning. Felaktigt utformad belysning bidrar till att man blir trött i ögonen, kan få huvudvärk och spänningar i nacke, skuldra och rygg. Flimmer från lysrör kan ge upphov till stressreaktioner i det centrala nervsystemet. Det kan orsaka trötthet och försämrad arbetsprestation.
Belastningsergonomi
Förändringar i samhället de senaste årtiondena har bland annat inneburit att många moderna arbeten utförs mer stillasittande än tidigare. Brist på fysisk aktivitet bidrar till en rad besvär och sjukdomstillstånd och anses numera vara av samma betydelse som tobaksrökning, förhöjda blodfetter och högt blodtryck. Redan en måttlig fysisk aktivitet medför betydande förbättringar för den inaktive. Arbetslokalerna kan därför med fördel utformas så att de stimulerar till viss fysisk aktivitet.
För att undvika belastningsskador i armar, nacke och skuldror vid arbete vid bildskärm är valet av möbler viktigt. För en ergonomisk riktig arbetsställning rekomenderar Arbetsmiljöverket att man bör kunna justera sitthöjden och ryggstödet på sin arbetsstol. Även höj- och sänkbara arbetsbord för variation av arbetsställning är bra.
Vid datorarbete ska arbetsplatsen vara tillräckligt stor för att ge ordentligt med plats för skärm, tangentbord och mus eller annat pekdon. Det är också viktigt att datorskärmen är fri från reflexer och speglingar för att undvika besvär för användaren. Tecknen på skärm och tangentbord ska vara skarpa och ha tillräcklig storlek och kontrast.
FAKTA: Arbetsplatsen och hälsan
Otillräcklig eller alltför stark belysning, felaktigt ljusinfall, reflexer och skuggbilder ökar risken för olycksfall samt kan ge upphov till exempelvis ögonbesvär och belastningsskador.
Även dålig ventilation, bristande underhåll av ventilationssystemen, bristfällig städning eller felaktiga städmetoder kan ha betydelse för uppkomsten av hälsobesvär.
I föreskrifterna om buller anges insats- och gränsvärden för buller som kan ge hörselskador samt värden som kan tjäna som vägledning exempelvis vid akustisk projektering och planering samt vid inköp av ny utrustning.
Förutom buller från maskinell utrustning är det viktigt att tänka på att även den mänskliga rösten kan vara en bullerkälla, exempelvis på förskolor och fritidshem med lekande barn och att lokalerna utformas med hänsyn till detta.