Så klarar kommunerna flyktingmottagandet
Med tanke på att allt fler flyktingar från Ukraina söker sig till Europa och däribland Sverige frågade Vision drygt 5 000 medlemmar i välfärden, kyrkan och frivilligorganisationer om vilka lärdomar som kan dras av flyktingmottagandet 2015. Flera inlägg om flyktingpolitiken görs nu.
– Svaren gav viktiga lärdomar som kommuner och regioner behöver ha i minne när man nu förbereder sina organisationer, menar Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
Mer än en miljon människor har flytt sedan Ryssland invaderade Ukraina. Om kriget fortsätter bedömer UNHCR att omkring fyra miljoner människor kommer att lämna landet. Hur många som söker sig till Sverige vet vi ännu inte.
Kommuner: använd tiden väl!
– Men det vi vet säkert är att Sveriges kommuner måste använda den närmsta tiden väl för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att ta emot människor som söker skydd i vårt land, påpekar Veronica Magnusson i Dagens Samhälle.
När Vision frågade drygt 5 000 medlemmar om deras erfarenheter av flyktingmottagandet 2015 fick man in svar med lärdomar som kommuner och regioner behöver ha i minne när man nu förbereder sina organisationer.
Vision lyfter fram fyra:
1. Öka kunskapen. Många medarbetare fick nya arbetsuppgifter utan att få den kunskap och kompetensutveckling de behövde. Arbetsgivare behöver göra en systematisk inventering av kompetens och medarbetares behov av kunskapspåfyllnad.
2. Förbättra samordningen. Samverkan mellan olika kommunala förvaltningar, myndigheter och samhällsfunktioner inblandade i flyktingmottagandet måste bli bättre. Här brast det på många håll 2015, enligt Visions medlemmar. Samtidigt finns det goda exempel. En del kommuner anställde samordnare eller koordinatorer och förlade olika verksamheter med gemensamt uppdrag under samma tak, vilket gav goda effekter.
3. Bemanna tillräckligt. Välfärdssektorn har brist på personal. Bristen blir särskilt utmanande när fler behöver samhällets stöd. För att klara personalförsörjningen behövs både konkurrenskraftiga löner och villkor samt fler utbildningsplatser.
4. Följ avtal och regler. I den akuta fasen hösten och vintern 2015 jobbade många för långa arbetspass och åsidosatte sin arbetsmiljö. Det riskerar att gå ut över verksamhetens kvalitet. Lagar och regler måste efterföljas även i en extraordinär situation och krislägesavtal bör aktiveras vid behov.
Läs hela artikeln via länken:
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/vision-sa-kan-kommunerna-klara-flyktingmottagandet/
”Regeringen inte redo”
I Aftonbladet anser ett antal moderata kommunpolitiker att Sverige är på väg att upprepa misstagen från 2015. En av dem är Anna König Jerlmyr, gruppledare (M) i Stockholm stad.
De skriver:
Det ska inte råda någon som helst tvekan om att Sverige är redo att ta ansvar tillsammans med andra EU-länder för att ta emot ukrainska flyktingar som flyr det urskillningslösa våldet mot civila. Vi som kommunföreträdare är redo att ta vårt ansvar. Men vi konstaterar samtidigt att regeringen hittills inte är det. Nu efterlyser vi nationellt ledarskap så att misstagen från 2015 inte upprepas.
Läs den artikeln via länken.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/PozPeR/m-politiker-flyktingkrisen-dumpas-pa-kommunerna
”Hyresstöd bör införas”
Dzenan Sahovic, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, anser att det bör införas ett hyresstöd för flyktingar som får uppehållstillstånd. Det framför han i Vk.se .
– Det är ett sätt att frigöra det frivilliga engagemanget för ukrainska flyktingar, att ge dessa mer makt över sin egen situation och att minska trycket på Migrationsverket och kommunerna, menar han.
Dzenan Sahovic har egna erfarenheter av svenskt flyktingmottagande på 1990-talet då han kom som flykting från kriget i Bosnien. Hans sambo är från Ukraina och de är bägge frivilligt engagerade för att hjälpa nyanlända flyktingar. Läs hans inlägg via länken:
https://www.vk.se/2022-03-15/debatt-infor-hyresstod-for-alla-ukrainska-flyktingar-som-hittar-eget-boende