Så vill SKR skydda hotade socialsekreterare

Den åtgärd som medarbetare och chefer inom socialtjänsten lyfter som en av de allra viktigaste just nu är att arbetsgivaren ska kunna stå som målsägare när hat och hot anmäls. Det hävdar ledningen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i ett debattinlägg.

Anders Henriksson, ordf. SKR. Foto: SKR.

Otillåten påverkan och hot är brott som ska polisanmälas, menar de men pekar samtidigt på att i dag måste den enskilde tjänstepersonen stå som avsändare på anmälan, trots att denne enbart utfört sitt myndighetsarbete och därmed blivit hotad i sin tjänsteutövning.

Det innebär att personuppgifter och adress blir offentliga, och röjs till den misstänkte, framhåller Anders Henriksson, ordförande SKR, Leif Sandberg, vice ordförande SKR, samt Peter Danielsson, vice ordförande SKR på debattplats i Expressen.

Hemställan till regeringen

I slutet av förra året skickade SKR en hemställan till regeringen med förslag för att öka tryggheten för socialtjänstens medarbetare och övriga anställda i kommuner och regioner. Regeringen har gått vidare med flera av förslagen, vilket SKR finner glädjande. Men det finns mer att göra, menar organisationen och skriver: ”Möjligheten för arbetsgivare att stå som målsägare återstår att genomföra. Det är den åtgärd som medarbetare och chefer inom socialtjänsten, från alla delar av landet, lyfter som en av de allra viktigaste just nu.” 

SKR:s argumentering går ut på att otillåten påverkan, hot och våld mot anställda i kommuner och regioner skulle kunna betraktas som brott begångna mot offentlig verksamhet. Då kan verksamheten agera målsägande i stället för den enskilde tjänstepersonen. Brotten skulle kunna lagföras som brott mot offentlig verksamhet, så att kommunen eller regionen blir part i målen och medarbetare som blivit utsatta kan skyddas, resonerar SKR:s ledning.

Läs hela debattartikeln, klicka här.