Skadestånd till våldtäktsman kritiseras
En ung man, som dömts för att ha våldtagit två kvinnor, har beviljats 840.000 kronor i skadestånd från staten. Han anses ha fått ett för hårt straff för sin ålder. Skadeståndet har väckt starka reaktioner.
– 840.000 kronor till en våldtäktsman är en fantasisumma för gemene man, hävdar Josefin Utas, Slöseriombudsman vid Skattebetalarna.
I ett debattinlägg påpekar hon att brottsoffer inte får ens i närheten så höga skadestånd.
– Ändå är detta siffran som till slut blir resultatet när frågan malts genom de offentliga systemen. Till en skyldig våldtäktsman. Detta är förolämpning mot skattebetalarna, dundrar Slöseriombudsmannen.
– Det må uppfattas som stötande, men med tanke på hur våra skattepengar hanteras i övrigt så är det inte förvånande alls, tillägger Josefin Utas.
Josefin Utas, Slöseriombudsman.
OFFENTLIGA AFFÄRER bad Josefin Utas att utveckla detta och hon svarar att det är lätt för både folkvalda och tjänstemän i offentlig förvaltning att glömma bort att pengarna som de hanterar inte är deras egna, utan skattebetalarnas.
– Vi måste hela tiden påminna dem om det, anser hon.
Jätteviktig fråga
– Vad våra folkvalda väljer att lägga skattepengarna på är en jätteviktig fråga, menar Slöseriombudsmannen och fortsätter:
– Om de kastar bort pengar på sådant som inte gör nytta eller som befolkningen anser fel, så finns det mindre kvar till det som är nödvändigt och viktigt. Ju mer slöseri, desto mindre pengar blir det till exempelvis äldreomsorg, skola eller säkrare vägar.
Viktigt tycka till
Josefin Utas tror att många inte är medvetna om vad de är med och finansierar genom skatten de betalar in. Det är viktigt att de får veta det, för det är ju först då de kan tycka till om det är bra eller dålig användning av pengarna, förklarar hon för OFFENTLIGA AFFÄRER.
– Många har nog också en lite för naiv tro på att våra politiker hanterar pengarna väl. Eftersom nya skattepengar rullar in varje år, så är det lätt för ansvariga politiker att bli fartblinda och glömma varifrån pengarna kommer. Därför behöver politikers beslut och prioriteringar alltid granskas och diskuteras.
Våldtäkter i Malmö 2017
Bakgrunden till den nu uppkomna situationen och det enorma skadeståndet är händelser våren 2017. Vid två olika tillfällen gjorde sig en gärningsman tillsammans med sin bror skyldig till grova våldtäkter i Malmö, rapporterar Kvällsposten. Den ena kvinnan förde bröderna bort och våldtog, samtidigt som de ströp henne. Några veckor senare fördes ännu en kvinna bort, denna gång till en källare där hon misshandlades, hotades med pistol och våldtogs.
I tingsrätten dömdes bröderna för två fall av grov våldtäkt, människorov, utpressning, stöld och olovlig körning. Påföljden blev tre år och tre månaders fängelse, vilket överklagades av den yngre brodern till hovrätten. Där skärptes straffet till 4,5 års fängelse eftersom den yngre brodern enligt både tingsrätten och hovrätten var 18 år eller äldre vid tillfället för kidnappningsvåldtäkten.
Resning beviljades
Men mannens ålder blev föremål för en juridisk process och resningsansökan, vilken beviljades. I februari 2020 fastslog Högsta domstolen att mannen inte var över 18 år när brotten begicks, utan minderårig. Enligt JK, justitiekanslern, har han därmed fått ett för hårt straff för sin ålder. Skadeståndsbeloppet beräknas utifrån den överskjutande strafftiden på 14 månader.
Josefin Utas debattinlägg var infört i Expressen den 17 augusti 2021.