Tre miljarder kronor att lägga på annat
Den offentliga sektorn är skyldig skattebetalarna att energieffektivisera i snabbare takt än vad som sker i dagsläget, skriver Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen och David Nicholl, vd Schneider Electric.
Skulle det offentliga Sveriges fastighetsbestånd idag vara energieffektiviserat med garanterade energibesparingar, skulle den offentliga sektorn spara 3 miljarder kronor om året genom lägre energiförbrukning.
Det är pengar som motsvarar en löneförhöjning på över 1500 kronor i månaden till samtliga verksamma lärare eller 8300 fler anställda inom äldreomsorgen.
Den offentligt ägda ytan i Sverige är sammanlagt 138 miljoner kvadratmeter lokaler och fastigheter. Endast en bråkdel av dessa kvadratmeter har energieffektiviserats.
Detta är såväl en oförsvarbar belastning av miljön som ett slöseri med offentliga medel. Slöseri med pengar som i stället skulle kunna gå till olika välfärdssatsningar.
Vi har räknat ut den ekonomiska besparing som skulle uppnås om samtliga dessa offentliga kvadratmeter energieffektiviserades genom så kallade EPC-kontrakt. EPC-kontrakt innebär att investeringar i energibesparande åtgärder finansieras med hjälp av garanterade framtida energibesparingar, där leverantören står för hela risken.
Om de garanterade energibesparingarna inte uppnås är det alltså leverantören som tar den ekonomiska smällen och inte skattebetalarna.
Kostnad och vinst
Att energieffektivisera samtliga fastigheter och lokaler ägda av den offentliga sektorn skulle kosta totalt cirka 40 miljarder kronor. Eftersom investeringen på sikt betalar sig själv, och garanteras av leverantören, tär den varken på skattekistan eller utgör en risk för skattebetalarna.
Skulle det offentligt ägda fastighetsbeståndet vara energieffektiviserat skulle enbart de garanterade besparingar som omfattas av EPC-kontrakt innebära minst 3 miljarder kronor i lägre energiförbrukning varje år (3,9 TWh).
Utöver de energibesparingar som garanteras inom ramen för EPC-projekt ingår stipulerade besparingar som inte följs upp. Dessutom kan beställaren räkna med indirekta besparingar såsom lägre kostnader för underhåll av fastigheten. Besparingspotentialen per år skulle då kunna vara 5 miljarder kronor och återbetalningstiden för den totala investeringen på 40 miljarder kronor blir bara 8 år.
Idag går enorma summor till elbolagen som, om fastighetsbeståndet var energieffektiviserat, istället kunde läggas på tjänster inom välfärden. 3 miljarder kronor motsvarar en löneförhöjning på över 1500 kronor i månaden till alla 161 000 arbetande lärare. Skulle dessa offentliga miljarder istället läggas på äldreomsorgen skulle det motsvara drygt 8300 fler heltidsanställda personer. I siffran ingår arbetsgivaravgifter och försäkringar.
Det handlar om miljö
Energieffektivisering handlar även om miljöarbete. Energieffektivisering är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen från energisektorn.
Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska den offentliga sektorn vara en föregångare inom energieffektiviseringsområdet och det är hög tid att det offentliga Sverige går i bräschen i frågan. Idag går arbetet för långsamt.
Vi uppmanar stat, län, kommuner och städer att intensifiera energieffektiviseringen av fastighetsbestånden. Skulle så ske vinner miljön i form av lägre utsläpp, och det offentliga Sverige och skattebetalarna i form av mer medel över till bland annat välfärdssatsningar. Varje kvadratmeter som inte är energieffektiviserad är slöseri med skattebetalarnas pengar.
Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
David Nicholl, vd Schneider Electric
Vem gör mest?
63 procent av företagen men endast 37 procent av kommunerna anser att de gör tillräckligt för att energieffektivisera sin verksamhet.
70 procent av företagen men endast 58 procent av kommunerna har gjort en energikartläggning.
51 procent av företagen men endast 23 procent av kommunerna har ett etablerat mätsystem för energieffektivisering.
Källa: Energiindikatorn, Schneider Electrics.