Varnar för ökad statsskuld

Den senaste Långtidsutredningen öppnar för högre budgetunderskott och ökad statsskuld. 
– Att vi har börjat glömma lärdomarna från vår moderna ekonomiska historia är oroväckande, menar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi.

Daniel Waldenström. Foto: LinkedIn.

Professorn kommenterar Långtidsutredningen som har både styrkor och svagheter. ”Utredningens över tusen sidor innehåller viktiga beskrivningar och analyser. Men problemen överväger. Det största är att slutsatserna formuleras alldeles för skarpt utifrån den osäkra grund de vilar på”, menar Waldenström i ett debattinlägg i DN.

”Tydlig slagsida”

Han pekar på att utredningen har en tydlig slagsida mot expansiv finanspolitik. Medan konjunkturstabilisering handlar om att dämpa både upp- och nedgångar, pekar utredningens förslag främst mot ökade budgetunderskott och en större statsskuld, framhåller Waldenström.

Den kanske mest tveksamma premissen som Långtidsutredningen utgår från är enligt professorn att ”utredningen bortser från politikens inneboende kortsiktighet”.
– Att politiker vill vinna val och lätt förleds att göra kortsiktiga utspel som blir kostsamma på sikt är välkänt sedan länge, menar professorn.

”Sedelpresspolitik”

Han nämner att det under 1970- och 1980-talen bedrevs ”en ansvarslös politik av regering och riksbank som gav inflationsdrivande sedelpresspolitik, underskott, skenande statsskuld och selektiv industripolitik. Även valrörelsen 2022 innehöll utspel av den typen”, fastslår Daniel Waldenström.

Han avslutar med att uttrycka oro:
”Sverige lärde sig den hårda vägen att aktivistisk politik och ökad skuldsättning har en kostnad. Detta fick oss att inrätta ett av världens bästa finanspolitiska ramverk och en oberoende centralbank. Att vi nu, en generation senare, har börjat glömma lärdomarna från vår moderna ekonomiska historia är oroväckande.”