Vill nyansera språkkrav i omsorgen
Att ställa samma krav på språkkunskaper på alla anställda i vård och omsorg är inte realistiskt.
Allt arbete är inte språkintensivt, exempelvis städning, tvättning och matlagning. Det omsorgsnära arbetet med äldre personer, kontakt med anhöriga och skriftlig dokumentation är det däremot.
Den 9 juni 2025 krävde två debattörer att språkkrav skulle införas skyndsamt i all kommunal omsorg. OFFENTLIGA AFFÄRER speglade inlägget på nyhetswebben. Här nyanseras alltså bilden då två akademiker menar att ett absolut språkkrav i omsorgen inte är realistiskt.
”Differentiera arbetet”
”Om målet är att säkra de äldre omsorgsmottagarnas trygghet och samtidigt kunna anställa tillräckligt med personal föreslår vi i stället att arbetet inom äldreomsorgen differentieras.” Tankarna framförs av Fanny Forsberg Lundell, professor i franska, Ratio och Stockholms universitet, samt, Palle Storm, lektor i socialt arbete, Stockholms universitet.
Fanny Forsberg Lundell, professor vid
Stockholms universitet. Foto: Ratio.
De framför sitt resonemang på debattplats i Svenska Dagbladet. Akademikerna pekar på att i den offentliga debatten och ute i kommuner och regioner har man talat om att införa språkkrav. Syftet är att säkerställa bland annat brukarinflytande och trygghet i välfärden. ”Samtidigt menar många verksamheter att de inte skulle ha någon personal för att bedriva sina verksamheter om språkkrav infördes”, konstaterar debattörerna.
Tydlig kompetenstrappa
Som ett alternativ till ett absolut språkkrav framhåller debattörerna i stället att en tydlig kompetenstrappa, ”från mindre till mer språkintensiva uppgifter, är en bättre lösning.” Det ger individen möjlighet att arbeta, sektorn att rekrytera och samtidigt kompromissar man inte med kvaliteten i mer språkintensiva arbetsuppgifter.
Debattörerna grundar sitt debattinlägg på en färsk rapport med rubriken Språk och arbetsmarknad i Sverige– en svår ekvation? (Forsberg Lundell, F. & Ahlgren, L. 2025. Stockholm. Ratio).
Forsberg Lundell och Storm konstaterar vidare att mer än 40 procent av alla anställda i omsorgssektorn i dag är utrikes födda, med en klart större andel i storstadsregionerna. ”Det har gjort att sektorn har fått utarbeta strategier för att arbeta med språkutveckling på arbetsplatsen.”
Positiva effekter
Debattörerna avslutar: ”Språkombud och språkutvecklande arbetsplatser främjar arbetsmarknadsintegration genom att inkludera personer med begränsade kunskaper i svenska. Arbetssättet har visat positiva effekter och kan tillämpas brett, även i andra sektorer, men det är osannolikt att det leder till de höga språknivåer som föreslås som nödvändiga inom välfärdssektorn. Vi menar därför att vårt förslag vilar på förståelse för såväl språkinlärning som arbetsmarknadsintegrationens mekanismer.”