Antisemitism i skolor kartläggs
Nu följer Stockholm i spåren av Malmös exempel och kartlägger antisemitismen i skolorna. Det framkom på en pressträff nyligen (19 maj 2021), vilket flera medier rapporterar om. OFFENTLIGA AFFÄRER har ställt frågor till Mirjam Katzin, samordnare mot antisemitism i Malmös skolor, Malmö stad.
Stockholms skolborgarråd (bilden förstasidan) Isabel Smedberg-Palmqvist (L) uppger att hon känner en genuin oro över den ökade antisemitismen i Sverige och inte minst i Stockholm. Hon har blivit väldigt tagen av den oro som finns i den judiska minoriteten, sa skolborgarrådet enligt bland annat tidningen Mitti.
Malmö stad har kämpat med antisemitism i skolorna, vilket OFFENTLIGA AFFÄRER rapporterat om, bland annat i PROFIL-intervju med Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad.
Hatbrott är utbredda
Den senaste rapporten gjordes av Mirjam Katzin, samordnare mot antisemitism i Malmös skolor, Malmö stad. Nyligen förklarade hon för Expo att hon tycker att det vore bra med ytterligare kartläggning kring antisemitism inom skolmiljön. Även om Malmö sticker ut på vissa sätt så är ju antisemitism ett problem i hela samhället, menar hon och pekar på BRÅ:s rapport som visar att antisemitiska hatbrott är utbredda och finns i breda befolkningslager.
– Det räcker aldrig att bara kartlägga ett problem, men det är första steget, så jag tycker att det är ett bra förslag, uppger hon enligt Expo.
Rapporten gällande Malmö stad heter ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap, en rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning (2020)”. OFFENTLIGA AFFÄRER har tagit del av den.
Svårt leva som judar
I sammanfattningen heter det:
Studien har identifierat en grundläggande problematik kring möjligheten för judar att leva som judar i det svenska majoritetssamhället på samma villkor som dem med svensk-protestantisk bakgrund, kring inkluderingen av det judiska i den svenska självbilden och kring integrationen av olika sätt att vara, leva och fira i förskola och skola. Att judar är få och ovanliga i Malmö kan upplevas som ett tydligt utanförskap. Detta blir extra framträdande när skolan dessutom ofta på institutionell nivå premierar det protestantisk-svenska som norm.
I juni 2021 är det tänkt att kommunstyrelsen i Stockholms stad fatta beslut om att utbildningsförvaltningen ska låta en forskare genomlysa och ge en bättre bild av hur antisemitismen ser ut på förskolorna, grundskolorna och gymnasieskolorna. Enligt planeringen ska kartläggningen påbörjas efter sommaren och vara färdigställd före årsskiftet.
Kan ej leva fritt liv
Vid den pressträff där planerna på en kartläggning av judehatet i skolorna presenterades medverkade även Hanna Halpern, generalsekreterare vid Judiska församlingen i Stockholm. Enligt henne är antisemitismen utbredd och det handlar inte bara om våld utan om att man inte vågar berätta att man är jude.
– Och då kan man inte leva ett fritt liv, fastslog Hanna Halpern enligt Dagens Samhälle.
OFFENTLIGA AFFÄRER fick tillfälle att ställa frågor till Mirjam Katzin, samordnare mot antisemitism i Malmös skolor, Malmö stad. Här följer frågorna och svaren:
Mirjam Katzin.
Du genomförde kartläggningen av Malmös skolor och kom fram till rätt skrämmande resultat. Har din kartläggning lett fram till åtgärder?
– Ja, skolförvaltningarna i Malmö är i full gång med att utveckla åtgärder med anledning av min rapport. Bland annat har vi ökat vårt deltagande i SKMA:s utbildningsprojekt, och till hösten åker grupper från nästan hälften av alla högstadieskolor i Malmö till Förintelsens minnesplatser inom ramen för det. Vi har startat ett skolnätverk mot antisemitism för engagerad skolpersonal. Vi arbetar med att utveckla utbildningsmaterial och att utbilda skolors personal för att förstå och bemöta antisemitism.
Till Expo har du sagt att en kartläggning av judehatet inte är tillräckligt, men ett bra första steg. Vilka andra åtgärder måste till för att Sverige (och särskilt storstäderna, antar jag) ska få bukt med antisemitismen?
– Antisemitism finns i hela landet – inte bara i storstäderna. Det visar om inte annat BRÅ:s kartläggning av antisemitiska hatbrott från 2019. Det jag pekar på i min rapport som behöver göras på en högre nivå är att ställa tydligare krav på skolan att arbeta mot antisemitism och andra rasismer, att utveckla lärarutbildningen när det gäller detta och att bedriva forskning på det här området.
Det har tidigare sagts att judar flyttar från Malmö på grund av rådande situation där – är det en utveckling som fortsätter?
– Att judar lämnar Malmö beror bara delvis på antisemitismen. Det handlar också om att möjligheten att leva ett judiskt liv i en judisk gemenskap är mindre i en förhållandevis liten stad som Malmö. Det finns också andra anledningar till att folk flyttar. Jag tror och hoppas dock att Malmös ambitiösa satsning på att motarbeta antisemitism och stärka förutsättningarna för judiskt liv i staden kommer att innebära tydliga förbättringar för de judar som bor här.
Vad vill du säga i övrigt kring problematiken?
– Det är viktigt att se frågan i ett bredare perspektiv och på ett mer komplext sätt än vad som ofta görs i debatten. I grunden är antisemitism en fråga om rasism och man måste arbeta utifrån hela värdegrunden i skolan, på ett långsiktigt sätt, för att komma åt det här problemet.
OFFENTLIGA AFFÄRER har även sökt Stockholms skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist (L) med frågor via e-post.