Bristande digitalisering – dyrt för kommunerna
Utdragna processer och bristande digitalisering hos Sveriges kommuner riskerar att kosta samhället miljardbelopp. Det framgår av en undersökning som visar att kommunerna inte utnyttjar digitaliseringens möjligheter fullt ut.
– Runt om i Sverige finns redan datadrivna digitala verktyg som kan göra nytta och som underlättar samverkan och snabbare grundläggande analyser. Men ofta är man kvar i de verktyg som är etablerade men som kanske inte alltid tar vara på de möjligheter som de nyare verktygen ger, säger Anders Wester, arkitekt och produktspecialist på Spacemaker.
Alltmer komplexa processer
Plan- och byggavdelningarna runt om i Sveriges kommuner brottas med processer som blir alltmer komplexa där fler och fler intressen ska tas tillvara. Samtidigt visar en undersökning att man i kommunerna inte utnyttjar digitaliseringens möjligheter fullt ut. Tillsammans kan detta kosta samhället upp till 5 miljarder per år.
Arbetet med en detaljplan, från påbörjat arbete till laga vunnen detaljplan, har idag en handläggningstid på i genomsnitt fyra år i Stockholmsområdet och strax därunder i övriga landet. Det finns även en trend som pekar på att denna tid blir längre och att den varierar mellan kommuner och mellan projekt. Enligt en rapport från Evidens om samhällseffekterna av långa ledtider kan detta kosta samhället upp till 5 miljarder årligen på kort sikt.
Många orsaker
Skälen till de längre handläggningstiderna står att finna i ett antal orsaker och drivkrafter som samverkar. När till exempel en ambitiös lagstiftning som Miljöbalken, och värnande om riksintressen möter förutsättningarna på marken skapas målkonflikter och behov av utredningar. Detta skapar i sin tur ökade krav på samverkan mellan flera olika parter. Denna samverkan är en utmaning för många och kan försvåras av att svenska kommuner inte utnyttjar digitaliseringens möjligheter full ut.
Undersökningen som Spacemaker genomförde under april 2022 visar att även om kommunerna har både kompetens, vilja och behov av digitala verktyg i tidiga skeden är det ytterst få, mindre än en av tio, som utnyttjar möjligheten i den nya generationens verktyg, såsom parametrisk design, generativ design och AI.
Dialog med kommuner
— Vi vet genom våra dialoger med kommuner runt om i Sverige att de data-drivna digitala verktyg som finns idag kan göra nytta. Detta är verktyg som underlättar både samverkan och hur vi kan göra grundläggande analyser snabbare. Men ofta är man kvar i de verktyg som är etablerade men som kanske inte alltid tar vara på de möjligheter nyare verktyg ger, säger Anders Wester, arkitekt och produktspecialist på Spacemaker.
Spacemakers undersökning visar tydligt att det finns förhållandevis god kompetens om samt en vilja att använda digitala verktyg i tidiga skeden bland svenska kommuner. Men av svaren framkommer en bild av att kommunerna idag inte lyckas tillvarata digitaliseringens möjligheter med de digitala verktyg som de använder i dag. Inarbetade verktyg som GIS dominerar helt, medan nyare datadrivna verktyg som skulle kunna stödja processer på ett bättre sätt inte används. Det finns ett glapp mellan kommunernas behov och kompetens och de verktyg som används.
”Riktning saknas”
– Jag tror att många av de som jobbar med stadsplanering runt om i våra kommuner vill använda digitala verktyg mer och annorlunda än i dag, framför allt för att kunna förenkla processen. Men det saknas tydlig riktning och strategier för hur man ska göra det. Något som vi också kan se i undersökningen, säger Anders Wester.
Källa: Spacemaker.