Brister i statliga myndigheters inköp av konsulttjänster

Statliga myndigheters inköp av konsulttjänster kan skötas bättre. Det gäller till exempel redovisning, samordning, behovsanalyser och uppföljning. Det menar Riksrevisionen efter en granskning.

Dessutom används de statliga ramavtalen i lägre utsträckning än vad som är möjligt, visar Riksrevisionens granskning.
Statliga aktörer köper årligen varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 90 miljarder kronor. En stor del av detta är olika typer av konsulttjänster, som it-, management- och kommunikationskonsulter.

Brister i kontroll
Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas användning av konsulttjänster. Granskningens övergripande resultat är att användningen inte alltid är välgrundad och att myndigheterna ofta brister i sin kontroll.
– Det finns många goda exempel på bra konsultanvändning, men alldeles för ofta brister det när det till exempel gäller transparens, redovisning och uppföljning, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Inte transparent
Granskningen visar bland annat följande:

• Redovisningen är inte transparent, varken i hur stora kostnaderna är eller vad konsulterna levererar.
• Inköpsarbetet saknar ofta tydlig struktur, samordning och helhetsperspektiv.
• Inköpare och beställare saknar många gånger tillräckliga stöd och verktyg i inköpsprocessen för att kunna fatta välgrundade beslut.
• De statliga ramavtalen används i lägre utsträckning än vad som är möjligt.
• Myndigheterna följer sällan upp konsultinsatser under och efter projektens gång.
• Kunskapsöverföringen från konsulterna till myndigheternas egen personal, i de fall den är relevant, fungerar inte alltid.

– Digitaliseringen och den snabba it-utvecklingen kommer sannolikt att leda till ökad statlig användning av olika typer av konsulttjänster. Det understryker vikten av att de brister som undersökningen visar åtgärdas, säger Philippe Jolly, projektledare för granskningen.

Rekommendationer
Med anledning av granskningens resultat lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer:

• Regeringen bör låta utreda möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att redovisa sina köp av konsulttjänster.
• Regeringen bör ge Kammarkollegiet och Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att tillsammans se över hur användningen av de statliga ramavtalen kan öka, samt hur myndigheter i större utsträckning kan upphandla gemensamma konsultlösningar.
• Upphandlingsmyndigheten bör i större utsträckning prioritera sitt arbete med att bistå upphandlande myndigheter och enheter.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats
Staten som inköpare av konsulttjänster – tänk först och handla sen (RiR 2018:20)