Budgeten överskriden – vem bär ansvaret?
Ingen har väl missat Vänersborgs satsning på en ny stor arena som kostnadsberäknades till 140 miljoner kronor i den budget som fullmäktige beviljade i juni 2007. Vad slutsiffran kommer att landa på vet man ännu inte, men lutar åt 270 miljoner kronor. Alltså 130 miljoner kronor mer än beräknat. Och till råga på allt rasade stora delar av taket på den nybyggda arenan när snön föll. Men där har kommunen försäkringar som täcker. Fast självrisken lär ligga på 420 000 kronor.
– Vi är kritiska till att kommunledningen varit allt för passiv, säger kommunens revisorer, Torsten Gunnarsson och Thomas Boström. Barn- och ungdomsnämnden har brustit i planering, ledning, styrning, uppföljning och kontroll. Kommunstyrelsen har varit alltför passiv och tillåtande. Detta fastslås i kommunrevisorernas granskning av Arena Vänersborg.
Extern revisorsgranskning
En extern revisor, Pricewaterhouse Coopers, har anlitats för att granska Arenaprojektet avseende investeringskostnader och ur ett ansvarighetsperspektiv. Bland annat fastslår man att kommunstyrelsen inte haft tillräcklig uppsyn över barn- och ungdomsnämnden.
Den anlitade konsultfirman WSP har också brustit enligt granskningen. Bland annat har WSP inte i tillräcklig omfattning rapporterat om projektutvecklingen eller beskrivit för byggherren konsekvenserna av beställda programförändringar.
Kommunfullmäktige kommer senare i vår att få den slutliga revisionsberättelsen i samband med årsredovisningen.
– Det är bra att ansvarig nämnd fått en rapport om ansvarsfördelningen, trots att en del frågor ännu inte fått svar. Jag är långt ifrån nöjd med kostnadsutvecklingen, men vi har trots allt fått en verksamhet som kommer att ge mycket glädje åt vänersborgare och andra i många olika sammanhang, säger Lars-Göran Ljunggren, kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.
Vänersborg inte ensam om att räkna fel
Exemplet i Vänersborg är visserligen extremt, men långt ifrån det enda som visar hur bristande kalkyler kan få alla ekonomiska ramar kring ett bygg- eller infrastrukturprojektet att haverera. Här på västkusten har vi ju även tunneln i Hallandsåsen, kostnadsberäknad till 900 miljoner kronor. När den blir klar år 2015 beräknas den ha kostat 15 miljarder kronor! Eller bygget av nya Gamla Ullevi i Göteborg beräknat till 186 miljoner kronor. Kostnad 366 miljoner kronor. Och då återstår att dämpa vibrationerna som stör kringboende som beräknas kosta ytterligare 10 miljoner kronor.
Glädjekalkyler
Utan glädjekalkyler skulle få av dessa kommunala projekt startas. För även om det blir fel, lönar sig dessa kalkyler för projektens tillskyndare. Utan glädjekalkylerna skulle få av dessa projekt få klartecken och när de väl är halvfärdiga och merkostnaden uppenbar är det för sent att bromsa. Slutresultatet blir ju att man måste ta igen dessa pengar på något annat, vård, skola eller omsorg. Eller så får man ta ut det på skatten.
Ansvaret
Sällan eller aldrig tar någon inom kommunen på sig ansvaret för att man räknade fel. Politikerna skyller på tjänstemännen, som i sin tur skyller på politikerna. Det finns alltså ett uppenbart systemfel som alla känner till men ingen vill göra något år. För då skulle man ju inte få bygga dessa monument över sin framgångsrika politik.
Arenabyggen ett konkurrensmedel
Runt om i landet byggs nya arenor och idrottshallar. Strategin används ofta som en del i en konkurrens mellan kommunerna, enligt en forskare som studerat fenomenet. Sara Brorström, som är doktorand på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, menar att fenomenet går att finna i många kommuner. Hon har främst studerat utvecklingen i Västsverige, men tror att situationen är likartad på andra håll.
– Det har gått lite mode i arenasatsningarna. Om en kommun bygger en arena skapas det en acceptans kring den här typen av projekt som kan smitta av sig till närliggande kommuner. Men framför allt handlar det om att kommunerna marknadsför sina satsningar hårdare, säger hon.
Hon menar att projekten har blivit ett sätt att skapa ett slags kommunidentitet, som kan kopplas ihop till en större vision om vad man vill göra med kommunen i framtiden. Men det handlar allt som oftast om omstridda satsningar.
– Det finns alltid olika intressen. Kritiken handlar oftast om den ekonomiska biten, att pengarna borde användas i de kommunala basverksamheterna eller något annat. Men det betyder inte alltid att det finns en politisk oenighet om projekten, tvärtom.
Och så länge ingen ställs tills svars kommer vi även i framtiden att få läsa nya rubriker – Nya Arenan, budgeten höll inte.