Digitalisering har inget egenvärde

Regionerna har satsat mångmiljonbelopp på att göra sjukvården mindre effektiv och arbetet svårare. Orsakerna är flera: dåliga behovsanalyser, bristfälliga upphandlingar, otillräcklig uppföljning och rädsla för att framstå som omodern.

”De digitala systemen stjäl mer tid än de sparar”.

– Vårdpersonal vittnar alltför ofta om att de digitala systemen stjäl mer tid än de sparar. Systemen är krångliga, tidskrävande och skapar många gånger dubbelarbete framhåller Johanna Wyckman, regionråd (L) i Kalmar län.

Hon slår fast att behovet av personal är lika stort som tidigare, trots alla miljoner som lagts på digitalisering. 

Miljoner på personalen

– Man kan fråga sig vad som hade hänt om man lagt dessa miljoner på personalen i stället. Hade vi haft samma bemanningsproblem? Jag tvivlar på det, förklarar hon i tidningen Barometern-Oskarshamns-posten den 31 augusti 2022.

Hon slår fast att digitalisering inte har något egenvärde i sjukvården utan att det är dags att politiken ”sätter ner foten och pekar med hela handen med hur vi vill digitalisera vården.”

Digitalt utanförskap

Parallellt med digitaliseringskritiken finns en diskussion kring det som kallas det digitala utanförskapet. Närmare sex procent av svenskarna lever i digitalt utanförskap. Det betyder att de sällan eller aldrig använder internet. De som aldrig är på nätet är oftare äldre, lever på landsbygden och bor i hushåll med låga inkomster. Detta enligt Internetstiftelsen.

Att kunna ta till sig samhällsinformation och förstå vad som händer i omvärlden är en förutsättning för delaktighet. Viktig information behöver kunna nå alla innevånare, även personer med språkliga problem. Personer med språkstörning känner ofta osäkerhet kring att använda digitala tjänster. Det framhålls av Kunskapsguiden, en webbplats som samlar kunskapsstödjande produkter från Socialstyrelsen, andra myndigheter och aktörer. 

Risk för bristande likvärdighet

Alla medborgare kan inte, eller vill inte, ta del av samhällstjänster via digitala kanaler. Detta slås fast i en förstudie som undersökt hur Stockholms läns 26 kommuner arbetar för att förhindra digitalt utanförskap. Den utkom den 9 mars 2022 och är utgiven av Storsthlm – kommuner i samverkan.

Studien slår fast att när kommunerna satsar på digitalisering av sina tjänster uppstår en risk för bristande likvärdighet. Digitaliseringen är en faktor som radikalt kommer att förändra såväl samhället i stort som villkoren för kontakten mellan medborgare och samhället. Kommunerna har i olika nätverk inom Storsthlm berättat om svårigheterna med att ge rätt stöd till dem som inte kan hantera digitala tjänster.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *