”EUs nya direktivförslag är detaljstyrning”
Finansutskottet kritiserar EUs nya förslag kring offentlig upphandling som bland annat vill att medlemsländerna ska inrätta en nationell upphandlingsmyndighet. Detaljstyrning, menar finansutskottet som debatterar frågan idag.
Hur myndigheter ska organiseras är ett nationellt ansvar, anser finansutskottet som idag debatterar EU-kommissionens förslag till nya direktiv om offentlig upphandling.
Ett av EU-kommissionens förslag innebär att medlemsländerna utser en nationell myndighet som ska ansvara för övervakning, genomförande och kontroll av offentlig upphandling. Myndigheten ska bland annat kunna granska pågående enskilda ärenden. Det ska också finnas stödstrukturer som kan ge företag och myndigheter juridisk och ekonomisk rådgivning, vägledning och stöd. Stödfunktionerna ska även hjälpa till med att förbereda och utföra upphandlingar.
Finansutskottet anser att den delen av förslagen som rör tillsyn och vägledning strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Enligt principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.
Det är en uppgift för varje EU-land att inrätta ett system för tillsyn, stöd och vägledning eftersom det måste utformas utifrån varje lands konstitutionella förutsättningar. Hur myndigheter ska organiseras är ett nationellt ansvar och det finns ingen anledning att på EU-nivå föreslå hur ett sådant system ska organiseras, anser utskottet.
Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar två så kallade motiverade yttranden till EU.
I övrigt ser finansutskottet positivt på kommissionens förslag. Utskottet konstaterar att de i många delar ligger i linje med Sveriges svar på den grönbok som legat till grund för förslagen.
Bakgrund:
Enligt EU-kommissionen behöver lagstiftningen om offentlig upphandling moderniseras för att göra upphandlingen mer flexibel och för att offentliga upphandlingskontrakt ska kunna användas bättre till stöd för politiken på andra områden. Myndigheter och företag ska få bättre möjlighet att använda sin köpkraft för att upphandla varor och tjänster som främjar innovation och miljöskydd, bekämpa klimatförändringarna samt förbättra sysselsättning, hälsa och sociala villkor.
Källa: Finansutskottet (se debatten här, 29 februari kl 9.00)