Finns det risker finns det möjligheter!

Kommunerna måste ändra attityd till riskanalysen och förstå värdet för verksamheten, skriver Roland Svensson, utbildningsansvarig på Deloitte.

Riskanalysen, som en del av den strategiska styrningen, är inte alltid prioriterad i den kommunala verksamheten. Självklart finns det ett antal kommuner, landsting och regioner som på ett föredömligt sätt arbetar på ett genomtänkt och strukturerat sätt med riskanalyser, men tyvärr finns det många kommuner som inte arbetar så.

En del kommuner har hittat ett sätt att arbeta med riskanalys som känns lämpligt för dem, men det behöver inte betyda att det är det bästa tänkbara sättet eller, för den delen, det mest effektiva sättet att arbeta med risker på.

Tyvärr är det dock vanligt att kommuner nöjer sig med att hitta en lämplig nivå för sitt riskanalysarbete och stannar där. Då är det viktigt att ledarna, det vill säga politiker och tjänstemän, styr upp riskanalysarbetet för att säkerställa att det utförs på bästa tänkbara sätt, samtidigt som det inte får ta alltför stora resurser i anspråk.

Riskanalysen är en process, som kräver utveckling och beaktar nya infallsvinklar utifrån ett omvärlds- och invärldsperspektiv. Utveckling kräver dock mod, förmåga att trampa upp nya stigar och ett gott ledarskap.

Vinster med risker
Grunden för att påbörja en resa med en förändrad attityd till riskanalyser, är att det skapas en förståelse i organisationen för varför detta är viktigt. Det är ledningens ansvar att se till att det finns en förståelse och acceptans för hur organisationen förhåller sig till riskanalysprocessen. Ledningen måste i detta hänseende också vara kapabel att väga kostnaderna för att inte lyckas med verksamheten
mot kostnaden för att arbeta med riskanalysen.

Likaså måste ledningen, vilket är viktigt, kunna se ”vinsterna” med att vissa risker accepteras. Riskanalys handlar med andra ord inte bara om att undvika risker, utan i stor utsträckning även om att inte missa relevanta och utmanande möjligheter i den kommunala verksamheten!

Ingen vill prata om risk och hot
Det är inte alltid lätt att föreslå nytänkande och förändringar, eller för den delen öppenhet, för det som händer utanför den egna organisationen, när allt fungerar ”som det ska”. Organisationer som blundar för förändringar har en tendens att förlora förmågan till kritisk granskning av det som görs. Därutöver saknar de ofta förmåga att tolka och förstå innebörden av förändringarna.

Budskap till ledningen som handlar om risker eller hot är inte alltid välkomna. Därför kommer dessa inte alltid heller att prioriteras av ledningen. De är helt enkelt för svåra eller besvärliga att hantera, eller också anses budskapen för besvärande för kommunens image.

I organisationer där det finns en rådande kultur av att vi inte ska göra fel, finns det alltid en risk att det skapas en atmosfär där sanningen inte alltid är välkommen. Att se den annorlunda och oväntade vägen till att lösa ett problem, att hantera en risk eller att förändra en fungerande rutin, sker i de flesta fall inte med automatik. Därför är det viktigt att då och då ifrågasätta det som görs och bland annat ställa sig frågorna:

• Kan det göras annorlunda? Ja, det kan det alltid!
• Kan det göras bättre? Sannolikt.
• Kan vi verkligen ifrågasätta ”expertisen i organisationen?  Ja, expertkunskapen kan väldigt snabbt bli obsolet – Ha respekt för individen, men våga ifrågasätta expertkunskapen.
• Vågar vi verkligen förändra det vi redan ”bestämt”? Inget är för evigt – inte heller det sätt ni bedriver ert arbete på.

Med andra ord, se riskanalysen i den kommunala verksamheten som en viktig del av den strategiska styrningen samt att den är viktig för att även kunna tillvarata möjligheterna.

Roland Svensson
Deloitte