Förslag kring höjd pensionsålder
Pensionsåldersutredningen har överlämnat slutbetänkande ”Åtgärder för ett längre arbetsliv” till regeringen och Pensionsgruppen. Förslagen presenteras samma år som 100-årsjubileet av den svenska folkpensionen.
Enligt utredningen bör det införas en riktålder för när man ska gå i pension. Riktåldern ska följa medellivslängden. Avsikten är att riktåldern blir ett tydligt icke valsalternativ för pensionering för de som vill få en godtagbar pensionsnivå. Åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet och närliggande system bör anknyta till riktåldern. Detta innebär bl.a. följande:
– 61-årsgränsen för tidigaste uttag av ålderspension höjs till 62 år från och med 2015 och enligt nuvarande prognoser till 63 år från och med 2019.
– 65-årsgränsen för garantipension, sjukersättning m.fl. förmåner höjs till 66 år från och med 2019, allt enligt nuvarande prognoser.
– LAS-åldern höjs från 67 till 69 år från och med 2016.
– 55-årsgränsen för att börja ta ut tjänstepensioner och privata pensioner höjs till 62 år från och med 2017.
Höjd pensionsålder ses som en lösning på situationen med ett ökande antal äldre i förhållande till antalet förvärvsaktiva. Betänkandet väntas även innehålla förslag kring arbetsmiljöfrågor – för att underlätta för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Fredrik Reinfeldt har sedan längre pratat om kravet att arbeta längre, men hänvisning till att vi lever allt längre idag. I Pensionsmyndighetens orange kuvert kan man numera läsa en prognos över hur mycket vi får i pension om vi skulle jobba längre än till 65 år.
Blir vi 200 år?
Medellivslängden i Sverige har ökat nästan oavbrutet sedan 1860-talet och utvecklingen bara fortsätter. När folkpensionen infördes 1913 låg medellivslängden för både män och kvinnor på under 60 år. År 2011 var medellivslängden knappt 84 år för kvinnor och nära 80 år för män. Och hälften av dem som föds idag kan uppnå 92 års ålder, enligt SCB.
Forskarna ser inte längre något tydligt tak för hur gamla vi kan bli. Den världsberömde demografen James Vaupel vid Max Planck-institutet i Rostock spår att den första personen som kommer att leva till 200 år nog redan är född. Men det förutsätter stora genombrott inom forskningen.