Håll koll på kontoret i Coronatider

En diskussion om säkerheten i öppna kontorslandskap pågår med anledning av rådande pandemi. OFFENTLIGA AFFÄRER har varit i kontakt med Susanna Toivanen, arbetslivsforskare och professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

Arbetsmiljöverket får många frågor om vad man ska tänka på när man gör riskbedömningar om coronaviruset i sin verksamhet. Arbetsgivare behöver undersöka och bedöma riskerna i sin verksamhet. Det gäller även under pågående Coronapandemi.

Jenny Persson Blom, sakkunnig på Arbetsmiljöverket inom smittrisker, betonar på myndighetens webbplats att arbetsgivaren ska gå till väga ungefär som vanligt i sitt systematiska arbetsmiljöarbete och sin riskbedömning, men ta särskild hänsyn till de speciella risker som uppstår på grund av Coronaviruset.

”Utgå från föreskrifterna”
– Vi är medvetna om att det inte alltid är så lätt för den som inte är van att bedöma smittrisker. Därför ska man utgå från föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns även föreskrifter om smittrisker som är aktuella för vissa verksamheter, och som kan vara till hjälp vid val av skyddsåtgärder, säger Jenny Persson Blom.

Exempel på åtgärder kan bli aktuella i samband med Coronapandemin är att förbättra städning och rengöring, att sätta upp barriärskydd framför personal med kundkontakt, att vissa utsedda personalgrupper gör vissa arbetsuppgifter eller att förse personalen med personlig skyddsutrustning. All personal behöver ha kännedom om riskbedömningen, vilka åtgärder som ska vidtas och vilken skyddsutrustning som ska användas i varje arbetssituation, slår Arbetsmiljöverket fast.

Snabb spridning i öppna kontor
Susanna Toivanen (bilden på förstasidan), är arbetslivsforskare och professor i sociologi vid Mälardalens högskola. Hon uppger för OFFENTLIGA AFFÄRER:

– Forskningen har visat att smittspridningen sker snabbare inom öppna kontor jämfört med egna rum. Ifall detta även gäller Coronaviruset är inte fastställt, det sägs kunna spridas via ventilationssystemet också, forskning pågår om detta vid Lunds universitet, mig veterligen.

Susanna Toivanen pekar på att aktivitetsbaserade flexkontor är trenden inom kontorsutveckling sedan 2010, både inom privat och offentlig sektor.

– Sedan handlar ju allt om pengar, offentlig sektor har inte samma möjlighet till om- eller nybyggnation eftersom det sker med skattemedel.

Hälsofrämjande kontor
– Med andra ord, kontorslandskap är inte förstahandsvalet när nya kontor byggs, det är min uppfattning i varje fall. Vår pågående forskning handlar om ”Koncept för framtidens hållbara kontor” där vi tillsammans med åtta externa partners på kontors/fastighetsmarknaden undersöker hur kontorsarbetsplatsen kan utvecklas till en hälsofrämjande arena, så att arbetstagarna är piggare när de går från jobbet än när de kom till kontoret.

– Vi har fokus på livsstilsfaktorer såsom fysisk aktivitet och hållbar mat. Vi undersöker också hur regelbundet utekontorsarbete påverkar anställdas återhämtning och hälsa. Med tanke på Coronapandemin behöver vi utveckla nya sätt att arbeta – såsom utekontorsarbete – som vi kan ta till i händelse av pandemier och epidemier. Arbetsplatserna behöver rustas för att snabbt kunna ställa om när det inte går att vistas inomhus, avslutar Susanna Toivanen.

God ventilation
VD-tidningen tipsar om vad man kan göra för att snabbt förbättra miljön på kontoret. God ventilation är A och O när vinterluften blir allt torrare och smittspridningen därmed ökar.

Ventilation. WHO och andra rekommenderar att ventilationen slås på runt två timmar före arbetsdagens början och att den är igång efter det att kontoret tömts.

Analys – hur många människor befinner sig i lokalen? Hur ser lokalens ventilationssystem ut? Viktigt att mäta luftkvaliteten regelbundet.

Håll avstånd – det är fortsatt viktigt. Kan inte upprepas för många gånger.

Mobila luftrenare. Överväg att skaffa sådana. Hög kapacitet och filter är ett måste, skriver Vd-tidningen till sist.

Till detta vill OFFENTLIGA AFFÄRER tillägga: öppna fönstret och vädra – om så är möjligt. En gammal hederlig metod som man tog till förr och som fungerar än i dag.

 

Källor till artikeln: Susanna Toivanen, Arbetsmiljöverket, fPlus, VD-tidningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *