Hållbar upphandling i pandemi
Offentlig upphandling har varit en förutsättning för att klara försörjningen av kritiska produkter till hälso- och sjukvården under pandemin. Det slår Pauline Göthberg fast i en intervju med OFFENTLIGA AFFÄRER.
Nyligen höll Regionernas kansli för hållbar upphandling ett webbinarium på temat ”Hållbar Upphandling under Coronapandemin”. Under webbinariet diskuterade en panel bland annat utmaningar med att ställa och följa upp hållbarhetskrav under kris. Panelen bestod av representanter från Hållbar Upphandlings styrgrupp.
Nationell samordnare
Efter att ha tagit del av dokumentationen från webbinariet tog OFFENTLIGA AFFÄRER kontakt med Pauline Göthberg som är nationell samordnare för regionernas arbete med socialt ansvarstagande i offentlig upphandling.
Pauline Göthberg, nationell samordnare.
Detta är en kortare version av intervjun som publiceras i sin helhet i nr 1 av OFFENTLIGA AFFÄRER (papperstidningen) med utgivning i mars.
Under webb-seminariet framfördes uppfattningen att initialt, när pandemin brutit ut, ”handlade det bara om att få tag på produkterna – hållbarhetsfokus fanns inte förrän det började stabilisera sig lite.”
Pauline Göthberg kommenterar
– Det fanns säkert undantag, men min bild är den att under den kris som uppstod i mars 2020 var fokus för regionerna, av naturliga skäl, att initialt säkerställa de mest samhällskritiska leveranserna som sjukvårdsmaterial, skyddsutrustning och läkemedel till vården. Men så fort det blev möjligt har upphandlingsavdelningarna återgått till de vanliga rutinerna, det vill säga att kontraktsvillkoren för hållbara leveranskedjor läggs med i avtalen och att uppföljningarna av ställda krav har påbörjats igen.
Offentlig upphandling har varit en förutsättning för att klara försörjningen av kritiska produkter till hälso- och sjukvården.
– Behovet av bland annat handskar, munskydd och visir till svensk sjukvård har, under det senaste året, ökat dramatiskt. Just tillgången till skyddsutrustning har varit avgörande för att skydda såväl vårdpersonal som patienter mot smitta, förklarar Pauline Göthberg.
Hög arbetsbelastning
– Vårdpersonal har med all rätt hyllats som hjältar. Men alla de som har arbetet bakom scenen på alla upphandlingsavdelningar och som har säkrat tillgången till livsnödvändig skyddsutrustning ska också uppmärksammas – och hyllas. Arbetsbelastningen har – i alla led – varit mycket hög för att klara av de akuta behoven. Alla har snabbt behövt anpassat verksamheterna och inköpsrutinerna, menar den nationella samordnaren.
Risker i leveranskedjorna
Tittar man framåt så står regionerna inför större risker i sina leveranskedjor. Bakgrunden är att den ökade globala efterfrågan på sjukvårdsmateriel har ökat risken för kvantitetsbrister, leveransstopp, brist på råvaror (som nitril) och plötsliga prisökningar. Risken för förfalskningar och korruption har också ökat. Tillkommer riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter i leveranskedjorna.
Upplever du att det i dag finns en beredskap för att hantera dessa risker?
– Sedan 2010 samarbetar regionerna nationellt med att främja hållbara leveranskedjor genom hållbara offentliga upphandlingsmetoder – allt i enlighet med Agenda 2030 och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Det ger oss en avsevärd samlad tyngd som upphandlare. Många leverantörer säljer varor och tjänster till samtliga regioner och det finns stora fördelar med att upphandlingsorganisationerna samverkar.
– Regionernas modell med frivillig samverkan mellan självständiga regioner ställer särskilda krav på de regioner som ingår i samarbetet. Var och en av regionerna har ett stort eget ansvar för att utveckla och implementera hållbara upphandlingsmetoder. Men tillsammans blir vi starkare och mer effektiva i vårt arbete, avslutar Pauline Göthberg.