Hälsosamtal – ett sätt att arbeta preventivt

Hur ska vi kunna möta framtidens hälso- och sjukvårdskris med växande kostnader för kroniska sjukdomar om vi inte arbetar mera preventivt? Den frågan ställer Malin Skogström, läkare och specialist i allmänmedicin, och Mai-Lis Hellénius, specialist och professor i allmänmedicin.

De menar att satsning på preventivt arbete och erbjudande om stöd för förändring av levnadsvanor med evidensbaserade metoder är klart uttryckt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.  

Modellen för riktade hälsosamtal är ett exempel på hur riktlinjerna blir verkstad, hävdar de i en svarsartikel i Dagens Medicin den 22 oktober.

Bakgrunden är att Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam, och Marina Tuutma, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen, i en nyhetsartikel i Dagens Medicin den 14 oktober 2021 är kritiska mot den preventiva satsning som nu planeras i Region Stockholm. 

Deras kritik riktades mot politiken och liberalen Anna Starbrinks förslag om hälsosamtal i utsatta stadsdelar i Stockholm. ”Vad finns det för evidens på att den typen av satsning, hälsosamtal, både i investerade pengar och tid kommer minska ohälsan?” undrade Marina Tuutma.

Anna Starbrink (L)

Anna Starbrink deklarerade den 4 oktober 2021 att Region Stockholm nästa år kommer att starta ett pilotprojekt för att utveckla en modell för hälsosamtal på vårdcentraler som ett stöd till människor för deras hälsa.

– Vi kommer att börja i något område där hälsan generellt är sämre än genomsnittet. Pilotstudien ska pågå i två-tre år och min ambition är att det sedan ska implementeras som en del av det hälsofrämjande arbetet i Region Stockholm, framhöll Anna Starbrink, och tillade:

– Vi vet av tidigare erfarenheter från Sollentuna, där man förr gjorde riktade hälsoinsatser i primärvården till befolkningen, att effekterna är goda och långvariga.

Malin Skogström och Mai-Lis Hellénius avslutar:

– För en trovärdig och hållbar hälso- och sjukvård krävs en hälsofrämjande och personcentrerad vård som erbjuder lika god möjlighet till ett evidensbaserat stöd för att genomföra levnadsvaneförändringar som exempelvis att få läkemedel utskrivet. Så här skapar vi en god och nära vård!

Om debattörerna

Malin Skogström, specialist i allmänmedicin, läkare vid Levnadsvanemottagningen Malmö, enhetschef för Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention i Region Skåne, ordförande i Sfams levnadsvaneråd, ledamot i NPO levnadsvanor.

Mai-Lis Hellénius, specialist i allmänmedicin, professor i allmänmedicin och kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *