Professor: ”Avveckla byråkratin!”
Byråkratin är uppfunnen och utvecklad av människor. Nu är det dags att uppfinna något bättre. Byråkratin behöver avvecklas nu.
Det hävdar professor Henrik Eriksson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Han menar att det är dags att utveckla en offentlig sektor ”som passar människor och framtiden”.
– Det finns massor av exempel på byråkratiska slukhål. Om vi tar offentlig upphandling som exempel så är ju lagen om offentlig upphandling med över 240 paragrafer ett sådant, säger professorn till OFFENTLIGA AFFÄRER.
– I en byråkrati är människorna verktyget för att åstadkomma tjänsten, anser Henrik Eriksson som framhåller att tjänstemän och politiker behöver sluta försöka styra från kontoret och konferensrummet. Detta kontorsstyre (och konferensrumsstyre) vägrar dock överges av politiker och beslutsfattare, trots att resultaten av denna modell är undermåliga, skriver han i ett debattinlägg.
Övertro på lagar och regler
”Det byråkratiska systemet med det ständiga syndabocksletandet, övertron på lagar, regler och rutiner, de meningslösa utredningarna och kartläggningarna behöver upphöra. Ju längre man är ifrån kärnverksamheten, desto mindre kan man om hur kvalitet uppnås i praktiken. Forskning visar att ju bättre offentliga verksamheter är på strategiskt arbete desto sämre resultat får de. Det betyder att fler behöver komma närmare kärnverksamheten – inte längre ifrån den. Tjänstemän och politiker behöver sluta att försöka styra från kontoret och konferensrummet.” Så skriver Henrik Eriksson i tidningen Dagens Samhälle.
På OFFENTLIGA AFFÄRER blev vi nyfikna på professorns idéer och ställde några frågor.
Du framhåller att ”det byråkratiska systemet med det ständiga syndabocksletandet, övertron på lagar, regler och rutiner, de meningslösa utredningarna och kartläggningarna behöver upphöra.” Vill du utveckla det? Har du fler exempel är hanteringen av Coronapandemin?
– Jag menar att vi behöver sluta styra organisationer som om de vore maskiner. De gjorde man i förra årtusendet. Men världen ser annorlunda ut nu. Vi måste utveckla organisationer där människor och team får tänka, agera och förbättra i kärnverksamheterna utan alla byråkratiska regler och administrativa lager.
– Det finns massor av exempel på byråkratiska slukhål. Om vi tar offentlig upphandling som exempel så är ju lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med över 240 paragrafer ett sådant. Motsvarande EU-direktiv (2014/24) kräver inte alls den detaljgrad som svensk lagstiftare har implementerat här. Den juridiska och maskinella logiken har här fått dominera för mycket i Sverige över för lång tid. Och när lagstiftningen ska omsättas i praktiken så blir det tungrott, ineffektivt och i många fall inte bra för dem som verksamheten är till för.
Den svenska förvaltningsmodellen har sägs traditionellt ha förknippats med politisk opartiskhet, objektivitet, ansvar och saklighet. Delar du den bilden?
– Ja, det kan nog vara så. Men problemet är ju att denna byråkrati inte ger de resultat som vi behöver. Det är viktigare att inte göra fel, snarare än att faktiskt göra rätt för dem som man är till för. Hela byråkrati-logiken bygger på att man ska ta bort människan ur ekvationen. När vi vet från forskningen att organisationen står och faller med engagemanget och motivationen.
Den nuvarande modellen för ledning ”har resulterat i många viktiga framsteg för mänskligheten. Men byråkratin behöver avvecklas nu”, skriver du. Hur tänker du dig att det ska ske mer konkret?
– Faktum är att varje system är perfekt designat för att ge de resultat som det ger. Det betyder att vi måste leda på ett annat sätt om vi ska få andra resultat. Rent konkret så tror jag mer på evolution än på revolution här. I min forskning om de bästa verksamheterna ser jag att de är driva av syfte samt behoven hos dem som man är till för. Där arbetar inte cheferna på molnfri höjd med att styra sina medarbetare. I Sveriges bästa verksamheter experimenterar man mycket, testar nya lösningar och lär sig. De arbetar iterativt med förbättringar.