Handelspolitiken hänger inte med
Kommerskollegium kritiserar EUs handelspolitik för att motarbeta dagens alltmer globala produktionsmönster. Det har skapat ett växande gap mellan företagens verklighet och handelspolitiken.
Produktionen blir alltmer global. Specialiseringen och den internationella handeln med insatsvaror ökar. Samtidigt som den globala handeln har ändrat karaktär har EU:s handelspolitiska regelverk i princip förblivit oförändrat.
Länge var bilden av handel att en vara tillverkas i ett land i en fabrik för att exporteras till ett annat land. Den bilden är sedan länge förlegad. Istället kännetecknas handeln av att produktionen av varor och tjänster delas upp i arbetsmoment som utförs i olika delar av världen. Detta fenomen har kommit att betecknas ”globala värdekedjor”.
Svensk export består exempelvis numera till minst en tredjedel av importerade varor och tjänster. I många länder är den siffran ännu högre.
I Kommerskollegiums nya rapport sätts den ökande specialiseringen och globala värdekedjor i relation till handelspolitiken. Vi konstaterar att flera handelspolitiska instrument, till exempel, regler som fastställer en varas ursprung, inte tar hänsyn till denna utveckling och att de därför har dålig koppling till verkligheten.
– Vi påpekar även det märkliga i att EU fortsätter ta ut tullar på insatsvaror till EU:s egen industri. Med den handelspolitiken skjuter vi oss själva i foten genom att öka kostnaderna och försämra konkurrenskraften för europeiska företag.
Rapporten innehåller även idéer om hur avståndet mellan handelspolitiken och företagens verklighet kan minskas. En möjlighet som EU bör överväga är att ta bort tullar på insatsvaror. Vi anser även att EU:s ursprungsregler behöver reformeras så att de överensstämmer bättre med nya produktionsmönster. När det gäller EU:s regelverk för anti-dumpningsåtgärder föreslår vi reformer som syftar till att användarindustrins intressen tillgodoses i högre utsträckning.