Har kommuner koll på EU-rätten?

Bort med onödig byråkrati för tjänsteföretag som vill etablera sig i Sverige, säger EU. Men ska vi ställa lägre krav på de utländska entreprenörerna än på de svenska? Frågan visar sig svår att besvara.

Cirka 60 procent av frågorna på kommunernas dagordningar påverkas av EU-rätten, enligt en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting genomförde 2010. Kommunerna är sista länken i EUs gigantiska satsning på att främja den inre europeiska marknaden. Syftet är förstås att gynna tillväxt och ekonomisk utveckling i samtliga medlemsländer.

Det handlar om en mycket stor marknad som företagen i Europa har tillgång till och som man vill underlätta rörligheten på. Nils Alesund från Sveriges Kommuner och Landsting menar att det är viktigt att kommunerna ser nyttan med reglerna samtidigt som han medger att arbetet med att förmedla detta till kommunerna har gått trögt.

Endast ett mindre antal kommuner har till exempel sett över sina krav på tjänsteföretag så att de överensstämmer med EU:s direktiv. En bidragande orsak är att regelverket är komplext.

– Alla frågor är inte lösta, ska vi till exempel ställa lägre krav på de utländska entreprenörerna än på de svenska, det är en utmaning att hantera, säger Nils Alesund.

Han tar ambulerande tatuerare som belysande exempel. De reser ofta i anslutning till mässor och kan i princip dyka upp oanmälda. Kommunens tillsyn ska ske och förutsättningarna är tuffa. EU-reglerna säger att de tillstånd som får lov att avkrävas eller de krav som kan ställas i samband med tillsyn, måste vara proportionerliga i relation till intresset, vilket ibland kan förutsättas vara lägre än för de som vill etablera sig på orten mer permanent.

Ingen diskriminering
Idag är kommunerna vana vid att myndighetsutövning och service gentemot näringslivet går hand i hand. Men nya utmaningar uppstår när EU-rätten begränsar vilka krav kommuner får ställa på näringsidkare. I det så kallade tjänstedirektivet står att kommunen måste anmäla vilka krav man ställer på tjänsteutövare, och krav som kan anses utgöra omotiverade handelshinder eller diskriminera europeiska företag är inte tillåtna.

I Haninge kommun hade man till exempel tidigare krav på personligt möte med den som ansökte om serveringstillstånd. Bakgrunden till kravet var handläggarnas erfarenhet av att tillståndsärendet gick enklare och snabbare och uppföljning av eventuella frågor underlättades. Kravet betraktades dock som oproportionerligt i relation till syftet med alkohollagstiftningen, och dessutom fanns det en risk för godtycklig bedömning. Därför har man tagit bort kravet, efter en omfattande genomgång som inkluderade alla kommunens föreskrifter.

Omfattande arbete
Haninge kommun är en av få kommuner som har genomfört en granskning av sina krav i relation till tjänstedirektivet. Kommunjurist Görel Wentz berättar att det var ett mycket omfattande och tidskrävande arbete. Till en början måste alla dokument inventeras och det inkluderade kommunens föreskrifter och tillståndsblanketter, men också i policydokument och vägledningar vid tillståndsbedömning.

Att sätta sig in i reglerna var också tidskrävande och resultatet blev i slutänden att relativt få krav behövde revideras.

Görel Wentz, Haninge kommun
– Projektet var lärorikt och vi måste ju även fortsättningsvis anpassa nya föreskrifter utifrån tjänstedirektivet, säger Görel Wentz.

Men hon tror att det är svårt att garantera att kommunen inte framöver inför nya föreskrifter som bryter mot tjänstedirektivet, eller på annat sätt bryter mot EUs intentioner att undanröja handelshinder.

– Vi har en uppgift att informera kommunledningen om vad som gäller, men jag tror att kunskap om reglerna kan vara svår att upprätthålla, säger hon.

Myndigheten Kommerskollegium ansvarar bland annat för att Sveriges handel med omvärlden sköts enligt regelboken. De har tagit fram informationsmaterial för att sprida kunskapen om EU-rättsliga frågor i kommunerna och har nyligen öppnat en helpdesk dit kommunerna kan ringa. Det är ganska många kommuner som helt saknar en egen jurist.

Ola Landström, Kommerskollegium
– Det är komplexa frågor som ställs och även om vi inte alltid kan erbjuda entydiga svar, kan vi alltid ge råd om inremarknadsreglerna. Det är också viktigt att föra fram frågorna för att skapa en dialog och kartlägga vilka utmaningar som kommunerna står inför, säger Ola Landström på Kommerskollegium.

Risk för rättsprocesser
Om en tillverkare eller leverantör bestrider kommunens tillämpning av föreskrifterna och menar att de strider mot EU-rätten då har kommunen en skyldighet att pröva frågan.

Olivier Linden, Kommerskollegium
– Det är möjligt att vi kommer att få se en liknande utveckling av rättsläget och antalet överprövingar, som vi upplevt på upphandlingsområdet, säger Olivier Linden på Kommerskollegium.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.