IOP hett ämne på SOI-dagar

Ideellt-offentligt partnerskap, IOP, kan det vara lösningen för framtidens välfärd? Ja, delvis i alla fall, tror regeringen vars representant Lars Bryntesson, talade på dag två på årsdagarna med Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, i Gävle.
SOI:s årsdagar samlar cirka 700 deltagare på Konserthuset i Gävle i dagarna tre 24-26 april. Seminarier, föredrag, inspiration och mingel samt bankett med utdelning av Årets inköpare hör till programmet.
Lars Bryntesson är departementsråd vid enheten för statlig förvaltning på Finansdepartementet. Han gav en historisk överblick av hur stat, kommun och landsting samverkat med den idéburna sektorn och framväxten av idéburna-offentliga partnerskap (IOP).
Välfärdstjänster
De flesta av dagens välfärdstjänster har kommit till i den sociala eller ideella sektorn, berättade Lars Bryntesson. Kommunerna själva var förr nästan som en ideell förening, men med beskattningsrätt och obligatorium för invånarna att vara ”medlemmar”.
”Barnstugor” uppfanns av HSB. Hemtjänst av Röda Korset, o.s.v. Efter kriget kunde stat och kommun bygga upp det starka samhället. De sociala innovationerna har inspirerats från olika rörelser.
I Sverige talar vi om två sektorer, medan andra länder ofta inkluderar tre sektorer: offentliga (politiskt styrd), privata (marknadsstyrd) och sociala (medlemsstyrd).

Valfrihet innan LOV
LOV, lagen om valfrihetssystem infördes kring 2007-2008 men praxisen tillkom redan i slutet av 80-talet. Det började med fotvården i Nacka 1987 och växte snabbt till andra områden. Det blev en vildvuxen flora ute i kommunerna den nya regeringen som tillträdde 2006 tyckte man borde få ordning på det hela.
– De som stiftar lagarna skapar inte verkligheten, fastslog Lars Bryntesson.
Han pekade på att samma sak gäller för IOP: ingen lagstiftning finns, utan vi är kvar på 1990-talet inom det området. Ändå har aktörerna kommit överens om sex principer som ska styra den sortens samarbeten: kvalitet, dialog, långsiktighet, öppenhet och insyn, mångfald, självständighet.
IOP kan utgöra ett alternativ till traditionell LOU-upphandling, menar Lars Bryntesson.

Styrdokument från SKL
Nu jobbar regeringen med att ytterligare se över frågan och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har nyligen kommit med ett klarläggande. SKL har antagit ett nytt internt styrdokument (positionspapper) om hur man ser på samverkan med det civila samhällets organisationer för att nå en hållbar utveckling på lokal och kommunal nivå i hela landet.
SKL anser att:

• Kommuners, landstings och regioners förhållningssätt och aktiva insatser spelar en avgörande roll för att stärka civilsamhället som utvecklingskraft, demokratiaktör och samverkanspartner.
• En nationell arena för möten och utvecklingsarbete behöver skapas där kommuners, landstings och regioners systematiska arbeten med samverkan och modeller för långsiktigt hållbara relationer med civilsamhället kan utvecklas och prövas.
• Relationen mellan kommuner/landsting/regioner och civilsamhället ska präglas av ömsesidig respekt, dialog och medskapande på lika villkor.
• Ökad kunskap behöver utvecklas om socialt företagande, samhällsentreprenörskap och deras nätverk, samt metoder för att utveckla god samverkan och innovativa lösningar som kan frigöra potential lokalt och regionalt.
• Fler demokratiska mötesplatser för dialog och samverkan och fler anläggningar för aktiviteter behöver utvecklas i samverkan med civilsamhället.
• Lokala och regionala utvecklingsarbeten bedrivs bäst utifrån lokala behov och i samverkan mellan berörda, civilsamhället, kommunen och landstinget/regionen samt övriga samverkansaktörer i det geografiska området.