Kiruna gör rätt från början

När det blir dags att dra vatten, avlopp och värme i de nya delarna av Kiruna finns det stora möjligheter att dra nytta av ny kunskap och ny teknik.

När staden Kiruna skapades för mer än 100 år sedan var tanken att bygga en mönsterstad. Nu när staden står inför stora förändringar vill kommunfullmäktige återigen anamma idén om att staden ska anpassas till miljön, människorna, klimatet och de speciella förutsättningar som finns här.

Beslutet om att flytta delar av Kiruna stad för att möjliggöra fortsatt gruvbrytning innebär stora möjligheter till eftertanke i stadsplaneringen. I Kiruna kommun är det Tekniska Verken som levererar renhållning, fjärrvärme, vägar, dricksvatten, avlopp och parker. När planeringen av den nya staden är klar står de redo att ta över projektet.

− Vi har en unik möjlighet att göra rätt från början, att samordna byggande och anläggning, säger Mats Nilsson, informationschef på Tekniska Verken.

Tekniska Verken samarbetar bland annat med Chalmers för att dra nytta av ny teknik och ny kunskap.
− En idé handlar om att dra ledningar inuti en frigolitkonstruktion. Där skulle vi samlägga vatten, avlopp, fiberoptik och kraftledningar. Det skulle medföra att vi inte behöver lägga ledningen lika djupt.

I Kiruna råder subarktiskt klimat vilket innebär att ledningarna i normala fall måste grävas ner 2 ½ meter för att nå frostfritt djup.
− Det resulterar i dyra anläggningskostnader, och det blir inte lättare av att vi har mycket berg under markytan.

Fjärrvärmeledningar har alltid en viss värmeförlust så om man samlägger dem med vatten och avlopp kan man spara både kostnader och miljö.
− Vidare tittar vi på möjligheten att distribuera fjärrvärmen i plaströr istället för metallrör. Metallrör används för att säkerställa att vattnet kan hålla hög temperatur och högt tryck.

Förutsättningen för att välja plaströr är att temperaturen på fjärrvärmevattnet sänks något och det skulle vara möjligt att använda i lågenergihus.

Sophantering i bostäder
Det finns stora möjligheter att utnyttja innovativa lösningar för nya bostäder. Utöver energisnåla konstruktioner finns idéer om att installera avfallskvarnar i hushållen.

− Med avfallskvarnar kan en del av hushållssoporna spolas ner direkt i avloppet och ledas direkt till en biogasanläggning.

Övriga hushållssopor slängs sedan i en sopsug, ett grovt rör som med hjälp av vaakum transporterar soporna direkt från bostaden. När kommunen slipper skicka ut tunga fordon för att hämta sopor görs stora miljövinster i form av minskad bränsleförbrukning, ökad trygghet på gatorna, mindre belastning på vägarna och färre snöröjningsinsatser.
− Dessutom sänker vi kostnaderna för sophanteringen. Det blir en otrolig mängd synergieffekter.

Arbetet är fortfarande i ett uppstartsskede och nya bostadsområden planeras för fullt.
− Huruvida alla dessa idéer går att implementera är ännu inte klart. Detta är ett utvecklingsprojekt och ett mycket spännande sådant, säger Mats Nilsson på Tekniska Verken i Kiruna.

Två stora projekt klara
Sprickorna i marken närmar sig i östlig riktning in mot staden och kommer stegvis att påverka centrala delar och infrastruktur såsom eldistribution och vatten- och avloppsledningar.

Under 2009 slutförde Vattenfall det hittills största nätinvesteringsprojektet i Sverige. Två nya transformatorstationer har byggts och 6 mil nya elledningar har dragits. Arbetet påbörjades 2006 vilket innebär att projektet haft en ovanligt snäv tidsplan. I vanliga fall tar det cirka åtta år att utföra det jobb som nu alltså tog endast tre år.

Under 2009 färdigställde Tekniska verken i Kiruna AB bygget av en ny avloppsledning. Den nya ledningen med sina totala sju kilometer är betydligt längre än den gamla då den nu rundar hela centrala Kiruna för att inte komma i vägen för gruvdriften på många år.

Helt nya planer
Fram till november 2009 projekterades för att bygga ut Kiruna åt nordväst, men nya kunskaper gjorde att planerna ändrades. Efter genomförda landskapsanalyser och bergmekaniska undersökningar framkom fakta som talade emot en centrumetablering i nordväst. I området fanns bland annat håligheter i marken från tidigare gruvbrytning. Dessutom dök det upp ett nytt gruvbolag med intresse för att återuppta kopparbrytning i en nedlagd gruva i närheten.

Idag arbetar med med ett nytt förslag, öster om staden för att etablera ett nytt centrum. Det är i princip det enda kvarvarande alternativet och kommunen hoppas att man ska kunna bygga redan 2012.

Eftersom Kiruna är placerad så nära och delvis ovanpå eftertraktade mineraler innebär det att stadsplaneringen måste innehålla en viss flexibilitet. Framförhållning och smarta lösningar ska göra det möjligt att flytta bebyggelse som eventuellt, på lång sikt påverkas av gruvverksamhet.

FAKTA
Stadsomvandlingen började 2004 i och med att LKAB meddelade att man hade planer på utökad gruvverksamhet vilket skulle ge en snabbare sprickbildning än man trott och att det skulle påverka Kirunas centrumbebyggelse tidigare.
Deformationerna från gruvan har dock påverkat vägar och hus i Kiruna sedan en lång tid tillbaka, men hittills har det mest berört LKAB:s eget område. Ända sedan brytningen gick under jord har marken påverkats, och det som legat närmast gruvan har påverkats först, industri- och bostadsområdet Ön är ett exempel på detta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.