Klimatförändringar i hög grad en kommunal fråga

En majoritet av landets kommuner arbetar numera med att anpassa sig till ett förändrat klimat i det fysiska planeringsarbetet. Det visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Klimatfrågan diskuterades på en global nivå på FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Men klimatförändringarna är även en lokal fråga.

I Sveriges kommuner har det förändrade klimatet nu börjat påverka det fysiska planeringsarbetet. Numera arbetar nio av tio kommuner med klimatanpassning enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Av kommunerna som deltog i undersökningen var det dessutom hela 25 procent som angav att de i hög utsträckning arbetar med anpassning till klimatförändringarna. Här handlar det om att ta hänsyn till risken för översvämningar vid planeringen av nya bostäder eller ha beredskap för olika typer av naturkatastrofer.

I undersökningen framkommer det att nästan alla kommuner saknar statligt stöd i det här arbetet. Flera myndigheter, så som Statens geotekniska institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI, Lantmäteriet och Boverket med flera behöver förtydligade uppdrag att ta fram och tillgängliggöra underlag så kommunerna fullt ut kan sitt ansvar för klimatanpassningen.

– Det här är inte bra. Kommunerna påverkas i hög grad av det förändrade klimatet och arbetar hårt för att anpassa sig till de nya förutsättningarna. För att kunna göra det behöver även staten ta sitt ansvar och förse kommunerna med bra planeringsunderlag. Blir inte kommunernas fysiska planering bra drabbar det i slutändan medborgarna, med till exempel broar som riskerar rasa, översvämmade vägar eller byggnader som inte klarar stormar, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Det behövs även ett nytt finansiellt system för att klara anpassningen till klimatförändringarna. Många och stora kostnadskrävande förebyggande åtgärder måste göras i befintliga miljöer. Här räcker det inte till med kommunernas fysiska planering.

– Staten måste ta ett brett ansvar för att finansiera anpassningar till klimatförändringarna. Redan i Klimat- och sårbarhetsutredningen uppskattades samhällets behov till 100-300 miljoner kronor per år för förebyggande fysiska åtgärder under de närmsta tio åren till följd av klimatförändringarna. Idag finns ett anslag på 45 miljoner kronor per år för kommunerna att söka. Det räcker inte långt, säger Anders Knape.

Källa: SKL