Köp för all del inte svenskt!
En kommun som uppmanar sina medborgare att handla svenska äpplen bryter mot EU-rätten. Det är inte bara myndighetsutövningen som ska rätta sig efter EU-direktiven, även ett uttalande från en enskild tjänsteman kan fällas.
Förra hösten stoppade regeringen Livsmedelsverkets planer att publicera miljösmarta kostråd, trots att myndigheten hade ett uttalat uppdrag att minska svenskarnas miljöpåverkan i matkonsumtionen. Orsaken är att Livsmedelsverket rekommenderade närproducerad mat – något som inte godkändes av EU-kommissionen.
I en omarbetning av råden fokuserade man istället på de underliggande miljöfaktorerna som transporternas betydelse, användningen av bekämpningsmedel och effekterna på biologisk mångfald, men regeringen godkände ändå inte publicering eftersom man bedömde att kostråden fortfarande kunde betraktas som omotiverade handelshinder.
Vad hände sedan?
Det blev inga miljösmarta kostråd, men Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket berättar att de har använt sig av det omfattande vetenskapliga underlag som man tog fram i projektet och sammanställt en mer lättillgänglig konsumentinformation.
– Ska man ge råd måste man dra vissa slutsatser och ibland göra förenklingar, och det var inte möjligt att ta hänsyn till alla synpunkter och samtidigt utforma användbara råd. Nu har vi publicerat lättillgänglig information för konsumenterna att själva dra sina slutsatser och underlätta medvetna val, säger Anna-Karin Johansson.
Många reagerade starkt på regeringens beslut att inte publicera kostråden. Ska EUs regler om handelshinder verkligen väga tyngre än aktuella miljöhänsyn? Kommerskollegium svarar att det visst går att sätta miljön före frihandel – om det är motiverat. Myndigheten var också involverad i beslutet att stoppa den ursprungliga versionen av Livsmedelsverkets konsumentråd.
– Det är okej att sätta upp handelshinder om man kan visa att reglerna främjar en bättre miljö. När det gäller Livsmedelsverkets konsumentråd menar vi att Livsmedelsverket, i de delar av råden som var handelshindrande, inte hade visat en positiv effekt för miljön, säger Fredrik Olsson på Kommerskollegium.
Det hela stöp på huruvida närproducerat är att föredra framför importerade produkter. För animaliska livsmedel har till exempel produktionen en betydligt större klimatpåverkan än transporten.
– Att säga att närodlat är bra för miljön är en förenkling som inte alltid stämmer överens med verkligheten, säger Fredrik Olsson.
Livsmedelsverket reviderade sina klimatsmarta kostråd, men resultatet ansågs för urvattnat att man la ner projektet. Den nya versionen skickades därmed aldrig till EU för godkännande.
Har startat en diskussion
Men Anna-Karin Johansson framhåller att arbetet inte har varit bortkastat, utan skapade debatt på alla nivåer, både i Sverige och på EU-nivå.
– Vi var först ut med den här typen av råd i Europa och det tar väl lite tid innan alla är med på tåget, säger Anna-Karin Johansson.
Och Livsmedelsverkets råd lever vidare, men utan myndighetens namn.
– Några organisationer gick ihop och publicerade råden själva. Så de finns och har fått en viss spridning, säger Anna-Karin Johansson.
Många bryter mot regeln
En titt på kommunernas webbplatser visar att många kommuner arbetar aktivt för att främja det lokala näringslivet – och uppmanar sina invånare att handla närproducerat. Kommerskollegium uppger att gränsdragningen är något oklar.
– Det är en stor gråzon vad som är tillåtet när det gäller att främja det lokala näringslivet, säger Olivier Linden på Kommerskollegium.
Att ge ekonomiska bidrag till lokala företag är problematiskt ur ett frihandelsperspektiv, men att marknadsföra orten och dess näringsliv på ett objektivt sätt bör få godkänt. Kommerskollegium har inte några generella råd att ge utan frågan måste prövas från fall till fall för att se om främjande åtgärder kan ha en negativ effekt på handeln med andra EU-länder. Men att skilja på varor utifrån deras ursprungsland strider mot EU-rättens likabehandlingsprincip – en princip som är mycket väl bekant för dem som arbetar med offentlig upphandling.