Kombinera utbildningsmetoder
Ekobrottsmyndigheten kombinerar datorstyrd och lärarledd utbildning för att öka lärandet till en lägre kostnad. Målet är att uppnå en bra blandning av kunskapsinhämtning och reflektion.
Hos Ekobrottsmyndigheten ställs stora krav på kompetens och erfarenhet hos de anställda. Därför anordnar de utbildningar årligen för i snitt 85 procent av medarbetarna. Nu har de tagit extern hjälp för att strukturera om och variera utbildningsmodeller.
– Nu gör vi om det första av två utbildningsprogram. Det har bestått av totalt 24 lärarledda dagar och nu räknar vi med att kunna minska den lärarledda utbildningen med 40 procent, säger Anna Nilsson Bålman, utbildningshandläggare på Ekobrottsmyndigheten.
Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig mot den grova ekonomiska brottsligheten. De prioriterar även mindre allvarliga brott där lagföringen har ett preventivt syfte.
Utmärkande för myndighetens utbildningar i den operativa verksamheten är att de vänder sig till fyra yrkesgrupper där alla redan är specialister: poliser, analytiker, ekorevisorer och åklagare. En omfattande grundutbildning ska ge dem kunskap om varandras kompetens och sätt att arbeta och även tillhandahålla färdigheter i myndighetens specifika arbetssätt som går ut på att man genomför förundersökningsarbetet i team.
– Det är mycket viktigt att de olika specialisterna har förståelse för hur deras olika uppgifter hänger ihop för att förundersöknings- och utredningsarbetet ska ske effektivt. Ekobrott är ofta svåra att bevisa så alla led i utredningen måste hålla hög kvalitet, kommenterar Lisa Rönnbäck, projektledare på Xtractor, som fått i uppdrag att utveckla den nya grundutbildningen.
Anpassade lärstilar
Tillsammans med myndigheten har de genomfört en målstrukturering av utbildningen för att i nästa steg utforma enskilda läraktiviteter tillsammans.
– Våra yrkesgrupper tenderar att föredra olika lärstilar och det är i sig ett skäl till att använda varierade lärmetoder. Om jag generaliserar så är åklagarna vana vid att ta till sig stora mängder text, läser gärna på egen hand och diskuterar mycket gärna i grupp. Poliserna föredrar snarare att träna praktiskt . Ekonomerna och analytikerna står någonstans mitt emellan dessa båda ytterligheter, säger Anna Nilsson Bålman.
Grundutbildningen kommer att bli en mix av yrkesspecifika och gemensamma läraktiviteter. Inför den första gemensamma workshopen får alla genomföra ett test som ska bekräfta att de har uppnått en viss grundkompetens. Utan godkänt test, ingen workshop.
– Ämnesexperternas feedback är att det här upplägget ger möjlighet att skapa en mer homogen grupp till seminarietillfällena. Då kan man ägna tiden till att diskutera de svårare frågorna, de som inte har något självklart svar, och till scenarioträning, säger Anna Nilsson Bålman.
– Med den här satsningen räknar vi med att höja kvaliteten i våra utbildningar samtidigt som vi gör dem effektivare genom att minska resandet och frånvaron från arbetsplatsen, fortsätter Anna Nilsson Bålman.
Självstudier kräver tid
En utmaning i det nya upplägget är att se till att kursdeltagarna får avsätta tid för utbildning på sin arbetsplats.
– Det här måste vi förankra på ledningsnivå. Vi måste skapa en förståelse för att det vigs tid för utbildning under arbetsdagen, säger Anna Nilsson Bålman.
– I ett program med självstudier, måste både den anställde och chefen veta att det tar tid att genomföra det. Den anställde måste få tid avsatt för det och stöd från sin närmaste chef . Det går inte, och är varken givande eller roligt, att komma till någon av workshopdagarna utan att ha gjort föraktiviteterna, avslutar Lisa Rönnbäck.
Källa: Xtractor