Kommun dömdes till högt skade­stånd

Landskrona kommun har av hovrätten blivit dömd att betala 50 miljoner kronor i skadestånd, för en brand som en LVU-omhändertagen tonåring startade. Den egna ansvarsförsäkringen täcker endast 30 miljoner.

Den 2 december 2002 startar en tonåring en brand i ett varuhus i Landskrona. Elden totalförstör varuhuset och försäkringsbolagen If respektive Zurich går in och ersätter fastighetsägaren samt butiksföreståndaren. Men ärendet stannar inte där. Försäkringsbolagen menar att tonåringen var kommunens ansvar, som därför bör betala skadestånd. If och Zurich får rätt i tingsrätten och kommunen överklagar till hovrätten som går på samma linje, och slår fast att Landskrona stad ska betala 50 miljoner kronor i skadestånd. Enligt domen är kommunen ansvarig för skador som orsakas av en person som är omhändertagen enligt lagen om vård av unga, LVU.

De ekonomiska effekterna gör att Landskrona stad blir skyldiga att betala nära 95 miljoner kronor.

– I summan ingår tre poster. Det är skadeståndet samt kostnader för såväl rättegången i tingsrätten som hovrätten. Detta hamnar på cirka 54 miljoner kronor. Resterade 40,5 miljoner är samtliga räntekostnader som uppstått under den segdragna tvisten, säger Per-Mikael Svensson, ekonomichef på Landskrona kommun till Sydsvenskan.

Räcker försäkringsskyddet?
Av dem täcker den egna försäkringen endast 30 miljoner kronor.

– De flesta mindre och medelstora kommuner har ofta ett försäkringsskydd för allmänt ansvar med försäkringsbelopp mellan 10 och 50 miljoner kronor, säger Magnus Ekblad från försäkringsförmedlaren Willis.

– När vi såg tingsrättsdomen från Landskrona förra året tänkte vi att det här är något som kan komma att drabba fler kommuner. Därför utarbetade vi en kompletterande ansvarsförsäkring.

Tilläggsförsäkringen tecknas som ett katastrofskydd ovanpå kommunens befintliga försäkring, och i händelse av att de blir skadeståndsskyldiga i ett sådant här fall och beloppet överstiger utbetalningen från den vanliga försäkringen, då faller extraförsäkringen ut.

– Premien för tilläggsförsäkringen är låg, därmed hamnar den under direktupphandlingsgränsen, och kommunen behöver inte riva upp sin befintligt upphandlade försäkring, säger Magnus Ekblad.

Andra incidenter
I fallet med Landskrona anklagades kommunen för bristande tillsyn, men försäkringen täcker även andra typer av skadeståndsanspråk för sak eller personskada, till exempel en läktare som brakar på en arena eller skadeståndsanspråk vid incidenter föranledda av bristande tillsyn och kontroll över hyrda lokaler.

Försäkringen startade vid årsskiftet och löper på kalenderår och kommunerna tecknar en andel i avtalskonstruktionen. Det är ett öppet avtal som tillåter kontinuerlig anslutning.

– Premien beror av antalet invånare och i starten har vi satt ett tak på 200 000 invånare.

Gnuggar försäkringsbranschen sina händer i glädje över den här domen och tycker att den öppnar upp stora möjligheter att skicka skuldbördan vidare?

– Försäkringsbranschen bevakar ständigt rättsutvecklingen och kommer givetvis se över möjligheten till att återkräva skadeutlägg vid liknande händelser i framtiden. En fällande dom i högre instans ökar givetvis möjligheten att nå framgång, förklarar Magnus Ekblad.

Än är ärendet inte avklarat. Före sommaren beslutade kommunstyrelsen i Landskrona att begära överprövning till nästa instans – Högsta domstolen. Idag har Landskrona stad utökat sitt försäkringsbelopp jämfört med 2002.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.