Kompetensbrist hämmar IT-branschen

IT-branschen slår larm igen. Sverige har omvandlats till en kunskapsintensiv tjänsteekonomi och det kommer att behövas 70.000 kvalificerade personer inom IT 2024. Men det är svårt att rekrytera – kompetensbrist råder.
– Nu måste politiken agera!

Det menar Ann Öberg, vd för Almega, Åsa Zetterberg, förbundsdirektör TechSverige, och Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen.

Ann Öberg, Almega.
Magnus Höj, Innovationsföretagen.

Ända sedan 2012 har techbranschen pekat på kompetensbristen. I slutet av år 2020 kom en fjärde rapport från IT- och Telekomföretagen inom Almega kring frågan. Den slog fast att det kommer att behövas just 70.000 personer inom techsektorn år 2024. Rapporten fick namnet ‘IT-kompetensbristen’ och var den fjärde kartläggningen i ordningen av kompetensbristen inom den digitala sektorn. I stor sett samma utmaningar rapporterades 2012, 2015 respektive 2017.

Ett av de största hindren
Nu slår TechSverige larm igen och nämner samma siffra och årtal. Även Innovationsföretagen ser ett stort anställningsbehov. Kompetensbristen är nu ett av de största hindren för fortsatt tillväxt inom branscherna och därmed hela näringslivet.

Åsa Zetterberg, TechSverige.

I slutet av 2021 skrev Svenska Dagbladet Näringsliv att svenska företag skriker efter IT-kompetens. Som exempel angavs en arbetsgivare som anställer hundratals programmerare i Ukraina. En annan arbetsgivare ger personer utan förkunskap tolv veckors utbildning för att sedan anställa dem. Programmeraren Fredrik Björeman framhåller att jobb finns men att utmaningen är att hitta personer som man själv är nöjd med.

Varningslampor blinkar rött
Året innan, i april 2019, larmade ComputerSweden med följande rubrik: Varningslamporna fortsätter blinka rött – kompetensbristen plågar branschen.

Och nu i februari 2022 upprepas alltså varningarna från tre branschföreträdare. De tre föreslår i ett debattinlägg i GP fem prioriterade åtgärder som statsmakterna/politiken kan vidta för att förbättra situationen:

– Införa ett kompetensavdrag. Arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling bör kunna kvitta dessa kostnader mot skatt och arbetsgivaravgifter på skattekontot.

– Prioritera digital kompetens i skolan. Digital kompetens har en alltför underordnad roll i undervisningen.

– Sänkta marginalskatter. Sänkta marginalskatter kan skapa 9 000 jobb i kunskapsintensiva företag.

– Värna systemet för arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandringen är och har varit en bra affär för Sverige.

– Öka genomströmningen på ingenjörsutbildningarna. Endast varannan student som börjar en utbildning till högskole- eller civilingenjör tar examen, jämfört med nio av tio läkarstudenter.

Läs hela debattinlägget via länken:

https://www.gp.se/debatt/it-branschen-skriker-efter-folk-staten-m%C3%A5ste-agera-1.65509584

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.